Uppsalas Industribyggnader från 1700-talet till 1970

Uppsala kommun gav strax efter sekelskiftet Anders Franzén Byggnadsvård AB i uppdrag att göra en kulturhistorisk dokumentation och inventering av äldre industribyggnader i Uppsala. Uppdraget genom- fördes av Franzén själv och Petra Ejdesjö och redovisades i form av en CD-skiva.  Se nedan hur filerna kan tankas ner.

I förordet till rapporten skriver Franzén och Ejdesjö följande:

Uppsalas historia som industristad är obekant för de flesta. Vi ser i dag på staden som ett centrum för utbildning, vård och forskning, men under en stor del av 1900-talet fanns det flera skorstenar än kyrktorn i Uppsalas silhuett.

Två av de karakteristiska industrigrenarna förädlade dessutom lokala råvaror. Tegel, kakel och keramik tillverkades av traktens lera, medan mjöl, gryn och andra spannmålsprodukter gjordes av säd från den vidsträckta Uppsalaslätten.

De första industrierna hörde hemma i dessa två branscher. Redan omkring år 1280 brändes tegel på domberget, till domkyrkobygget, och vid samma tid snurrade de första kvarnhjulen i kanten av Fyrisån. Och runt 1510 etablerades stadens första tryckeri, en annan gren som med tiden fick stor omfattning. Under 1900-talet nådde Uppsala sin kulmen som industristad. Kring 1950 sysselsatte industrin ca 7 000 personer, vilket motsvarade ungefär 40 procent av de yrkesverksamma. Verkstadsföretagen dominerade, därefter följde livsmedel, beklädnad och grafisk industri.

Industriepoken i Uppsala är förbi, men den har satt många spår. Åtskilliga av de moderna kunskaps- och tjänsteföretagen huserar i byggnader som uppfördes av industrierna. I andra delar av staden finns dessutom levande industrier som är vitala, rent av expansiva.

Alla dessa fabriksbyggnader, och andra spår av industriernas verksamhet, berättar för oss om gångna tider och om Uppsalas historia. De berättar om företagsamhet och konkurrensvillkor, om arbetsmiljö och klassamhälle. De är kanske framför allt viktiga inslag i stadsbilden, och därmed i vårt vardagsliv.

Industribyggnader av alla kategorier är utsatta för omvandlingstryck, vare sig de fortfarande är i bruk, är återanvända eller blivit överloppsbyggnader. Det är bakgrunden till denna inventering och värdering av deras kulturhistoriska värden. Syftet är alltså att ge ett bättre kunskapsunderlag för den kommunala planeringen och kulturmiljövården.

Inventeringen och värderingen har utförts på uppdrag av kulturkontoret vid Uppsala kommun. Rapporten består av två delar, en sammanfattning och inledning samt en katalog med text och bilder, som behandlar 50 industrimiljöer från 1700-talet till 1970.

Ett arkivbeständigt exemplar av rapporten, utskrivet på papper, har levererats till stadsarkivet, tillsammans med fotonegativen. Rapporten är även framställd i digital form. Ett omfattande fotomaterial i digital form är också levererat till stadsarkivet.

Anders Franzén                                  Petra Ejdesjö
byggnadsantikvarie                     industriminnesvårdare

Rapporten

Rapporten kan lätt tankas ner från denna hemsida. Bäst här i form av en PdF-portfölj. Spar den på din hårddisk och öppna sedan som vanligt. Rapporten kan också tankas ner här som ett enda stort PdF-dokument. Klicka i stället här om du nöjer dig med sammanfattningen.

(Ett tips: För att hämta PdF-portföljen kan det, åtminstone med vissa webbläsare, vara nödvändigt att klicka på pilen för nedladdningspilfilhämtning. På Google Chrome-läsaren hittar du denna pil uppe till höger som på bilden.)