Välj en sida

Nymans bageri/Konsumbageriet/Juvelbagerierna

Länge fanns ett stort antal leveransbagerier i Uppsala. Men efter centraliseringar och nedläggning kom bröd i Uppsala i huvudsak att bakas i två storbagerier, Skogaholms och Juvelbagerierna. I början av 2000-talet lades även dessa ner efter fortsatta uppköp och centraliseringar.  Konsumbageriets historia går tillbaka till 1800-talet och börjar med Erik Nymans bageri.

Erik Nymans bageri

Erik Nyman till Uppsala föddes i Jumkil år 1842. Han kom som 15-åring till Uppsala och hamnade i lära hos bagarmästare Feith. Så småningom blev ha en egen mästare och startade någon gång i början av 1870-talet ett eget bageri på Smedsgränd 7. På den adressen blev bageriet kvar i ett 30-tal år.  Rörelsen utvecklade sig väl och bageriet blev det största i Uppsala näst efter Dubois två bagerier, Dubois egna och det som han arrenderade av Åberg. Nyman själv blev en ansedd borgare och fick fler uppdrag i staden.

Arbetstiderna var även med dåtidens mått orimliga och bageriarbetarnas lön utgjordes i stor utsträckning av kost och logi. Vi har inga exakta upplysningar från Nymans, men det normala i branschen tycks ha varit att man började med kvällsarbetet klockan 21 och höll på med detta till klockan 5 på morgonen. Morgonarbetet inleddes klockan 8 och höll på till klockan 15. Sovtiden var mellan klockan 5 och 8 samt mellan klockan 15 och 19. Logit utgjordes av en brits i en sovsal och kosten var sannolikt inte överdådig.

Missnöjet med detta system var stort och ledde 1898 till den strejk som bland annat Henrik Åberg berättat om i sin uppsats. Nymans arbetare deltog dock inte initialt i strejken men några av den anslöt sig efter strejkens utbrott.

Vid tiden för strejken var tydligen sju bageriarbetare anställda.

Utanför bageriet på Smedsgränd 7 kring år 1900. Foto Osti. UUB

Erik Nyman (1842-1911) Foto Osti. UUB

År 1904 lämnade Nymans lokalerna på Smedsgränd för att ge plats åt den nya stora tegelbyggnaden för spritbolaget i hörnet av Smedsgränd och Dragarbrunnsgatan.  Detta bygge påbörjades år 1904 och blev färdigt 1909. Erik fick i stället möjlighet att  förlägga sitt bageri till en nybyggd byggnad inne på gården till fastigheten Kungsängsgatan 28. Här bodde han också med sin familj och här låg hans butik. Tillverkningen omfattade både matbröd och kaffebröd. Nu var 10 – 15 arbetare anställda.

Erik Nyman avled år 1911 och hans son tog vid och drev företaget vidare.

Utanför det nya bageriet på Kungsängsgatan år 1906. Foto Osti. UUB

Butiken på Kungsängsgatan 28. UM

Inne i det nya bageriet. Foto Osti. UUB

Butiken på Kungsängsgatan. UM

Konsumbageriet

År 1930 köptes bageriet av konsumtionsföreningen i Uppsala, som kommit igång några år tidigare. En drivande kraft bakom grundandet av konsumtionsföreningen och av köpet av bageriet var bagaren Otto Ottander, som sedan blev verkmästare på konsumbageriet och som kom att arbeta där fram till sin pensionering.  I bageriet på Kungsängsgatan fortsatte verksamheten tills man år 1946 flyttade till nya och välutrustade lokaler vid Märstagatan 2. Då var arbetsstyrkan 33 personer och ett par år senare hade den växt till 46.

  … och så här såg det ut på Kungsängsgatan sedan Konsum tagit över. Foto Gunnar Sundgren UM

Ännu en bild från 1932 av Konsumbageriet på Kungsängsgatan. Foto Gunnar Sundgren UM

Personalen på Kungsängsgatan 28 år 1941. Bilden kommer från Arne Lund som sitter längst fram t.v.

Bageriet på Märstagatan när det var nytt. UppsalaBild . UM

I det nya bageriet. Foto Sundahl. UM

Juvelbagerierna

I början av 1990-talet sammanfördes ett 20-tal konsumbagerier i landet, inklusive det i Uppsala, och lades som dotterbolag till Juvelbagerierna AB, som ägdes av Kooperativa Förbundet.

Produktionen i Uppsala kom att alltmer inriktas mot frukostbröd, kaffebröd och konditorivaror, Matbröd, dvs limpor och formbröd, hämtas från Juvelbageriet i Hägersten för distribution i Uppland. Länge var Konsumbutikerna förpliktigade ta sitt bröd från Konsums egna bagerier, men inför årsskiftet 1997/98 tog KF bort detta krav och konsumhandlarna kunde nu själva fritt välja leverantör. Samtidigt kvarstod svårigheten för konsumbagerierna att få tillträde till den privata livsmedelshandeln.  En ny konkurrenssituation uppstod och bageriernas redan dåliga lönsamhet förvärrades.

Slutet

KF hade redan gjort sig av med en rad andra av sina tillverkningsindustrier och sökte nu köpare till Juvelbagerierna AB. Resultatet blev att bolaget år 1999 såldes till den danska bagerikoncernen Schulstad. Köparen beslöt direkt att av de nu 16 bagerierna inom Juvelbagerierna lägga ner 8, däribland Uppsala som stängde för gott den 29 februari 2000. De 45 anställda förlorade sina arbeten.

Vad som hände sedan var att Schulstad år 2003 köptes av Lantmännens livsmedelskoncern Cerealia AB som i sin tur sålde färskbrödsverksamheten, med bl a Skogaholms, vidare till finska Fazer år 2008. Arvet efter båda storbagerierna i Uppsala hamnade på detta sätt tillsamman hos samma stora koncern som näst efter Pågens var störst i branschen i landet.

Ett par extra bilder

Bilderna visar hur fabriken på gården till Kungsängsgatan 28 såg ut när den var ny år 1904 och hur den tedde sig strax före rivningen år 1974. Byggnaden ritades f ö av dåvarande stadsarkitekten Carl Erik Ekholm. Den första bilden kommer från Carolina är tagen av Osti, den andra kommer från Stadsarkivet.

T Hedberg 2023