Mekanisk industri

Mot slutet av Uppsalas glansperiod som industristad stod metall- och mekanisk industri för en mycket stor andel av industrijobben. Se nedan. Främst handlade det då om Nymans verkstäder, vars tillverkning nu förskjutits från cyklar till utombordsmotorer med mera. Men det fanns också andra företag inom sektorn som t ex Josef Erikssons cykelfabrik (Fram), Osmunds, Stål och Maskin, Nordviror, Tullgarns m fl. Hit bör naturligtvis även K G Markströms räknas. Fram till 1945 fanns också ett företag som Upsala Separator .

Ahlqvit Gustavsson AS00602

Här inne på gården till Dragarbrunnsgatan 26 låg Ahlqvist & Gustavsson från 1882 till 1960. Bilden från 1935. Foto Sagerholm. UM

Däremot spelade den mekaniska industrin en ganska obetydlig roll i början av industriepoken. Visserligen fanns det mindre mekaniska verkstäder som t ex Kvarnsmedjan/J F Carlssons Smidesaffär och Ahlquist & Gustafssons Metallgjuteri, men dessa hade snarast hantverksmässig karaktär. Ett av de få tidiga litet större företagen var Nordenstedt & Holm som 1879 startade sin mekaniska verkstad. År 1890 hade man 24 arbetare.Detta företag kom så småningom kom att ombildas till Tullgarns.

Ett annat tidigt företag var Upsala Mekaniska Verkstad & Snickerifabrik AB. Det grundades på 1860-talet av politikern och entreprenören Zacharias Larsson och levde kvar under olika namn och med skiftande verksamhet in på 50-talet.

Cykeltillverkning

Det stora uppsvinget för den mekaniska industrin kom med cykeltillverkningen och då främst med Nymans verkstäder som tog steget från hantverk till industri och växte till ett betydande företag. Men cykeltillverkningen handlade inte enbart om Nymans. Kring sekelskiftet 1900 var tillverkningen nästan lika stor vid Bernhard Öbergs & Co:s velocipedfabrik som kom igång år 1897.

Nymans 1939 Ö000019

Montering av cyklar hos Nymans år 1939

 Öbergs cykeltillverkning, inklusive varumärket ”Fram”, övertogs 1905 av Josef Erikssons velocipedfabrik. Öbergs övergick till att tillverka separatorer och tog namnet Upsala Separator.  Andra tillverkare av cyklar var K E Hallins mekaniska verkstad, C F Engs velocipedfabrik, J A Ahlquists Velociped och Metallfabrik, John Rabéns Velocipedfabrik och J A Lundins mekaniska verkstad.

Hallins såldes 1915 till Bohlin & Fogelström som drev en sammansättningsfabrik för cyklar under namnet Fyris velocipedfabrik. Cykeltillverkarna hade också en lokal underleverantör i form av Svenska Frihjulnavsfabrikens Mekaniska Verkstad som levererade till såväl Nymans som Fram. Detta företag ombildades 1912 till Osmunds och bytte successivt inriktning.

Ett problem för den expanderande cykelindustrin vid seklets början var bristen på yrkeskunniga metallarbetare. Bakgrunden var den svaga ställning som den mekaniska industrin tidigare hade i Uppsala. Arbetare rekryterades bl a från Eskilstuna, Gimo och Sala men också från mer avlägsna orter.

En intressant fråga är vad det var som gjorde att bland de många tillverkarna av velocipeder var just Nymans som kom att växa till det stora och dominerande företaget. En faktor kan ha varit Janne Nymans tekniska skicklighet. När första världskriget kom och det blev råvarubrist och ransoneringar hade Nymans också stor glädje av att man, till skillnad av konkurrenterna, hade egen tillverkning av däck och slangar.

(Källa: Ullenhag: Industriell utveckling och demokratisering)

Några siffror

Följande figurer visar hur antalet industriarbetare i Uppsala utvecklades under perioden 1910 till 1958. Andelen metallarbetare ökade stadigt och var den överlägset största kategorin mot slutet av perioden. Siffrorna är hämtade från Björn Bosaeus artikel Industrin i Uppsala sedan år 1910.

metallarbetare

Antal arbetare i Uppsala

 

 

 

 

 

 

 

andel metallarbetare

Procentandelen arbetare verksamma inom metallindustrin

 

 

 

THbg