Välj en sida

Namnet Skotjänst är välbekant för de flesta Uppsalabor och man känner till den lokal vid Stora Torget där ett företag med det namnet har legat sedan år 1939. Vad man kanske inte alltid känner till är hur omfattande Skotjänsts verksamhet en gång var. Exempelvis år 1955 sysselsatte man 20 medarbetare.  I denna bransch fanns i Sverige inte något företag som var större, kanske inte heller i övriga Europa. Endast i Stockholm och Malmö fanns ett par av ungefär samma storlek. Verksamheten omfattade naturligtvis främst reparation av skodon, men man reparerade också väskor och andra läder- och skinnvaror.

 Gösta Lundin

Namnet Skotjänst är stark förknippat med namnet Gösta Lundin, känd både som skomakarmästare och som  en av Uppsalas ledande politiker under många år. Han föddes i Uppsala år 1902 och kom redan i 12-årsåldern i skomakarlära. År 1925 blev han mästare och öppnade sitt eget skomakeri  i en källarlokal på Timmermansgatan 18. Företaget växte och 1935 öppnade Gösta Lundin skomakeri på Ymergatan 11 i källaren under sin bostad. Företaget tog då namnet Skotjänst. Med stor skicklighet drev Lundin företaget vidare och byggde upp den rörelse som blev en av ledande inom landet.

Men Lundin var inte bara en framgångsrik företagare. Han lyckades också förena den rollen med en roll som kommunalpolitiker.

Hans politiska intresse startade tidigt och ledde till ett engagemang inom socialdemokratin. Som en tidvis arbetslös tonårig skomakarlärling deltog han i hungerdemonstrationerna mot Hammarskjöld och han gav sig ut i Roslagen för att etablera politiska ungdomsklubbar. Han han fick snabbt ett antal förtroendeposter och blev t ex ordförande i Uppsala socialdemokratiska ungdomsklubb.

I mitten av 1930-talet hamnade han i kommunalpolitiken med ett första uppdrag som fattigvårdare med Petterslund som distrikt. År 1939 valdes han in som stadsfullmäktig och hamnade direkt i drätselkammaren, där han kom att verka i 29 år. Utöver detta var han ledamot och ordförande i en lång rad andra kommunala nämnder och organ. År 1959 efterträdde han Tycho Hedén som kammarens  ordförande och blev därmed kommunens ledande politiker.

Den 1 januari 1967 lämnade han rollen som drätselkammarens ordförande efter den borgerliga valframgången, men stod kvar som kommunalråd för den sociala avdelningen i ytterligare två år. Redan i juni 1969 avled han efter en tids sjukdom.

 

Skomakarmästare Gösta Lundin (1901-1969)

Som politiker ägnade han mycket intresse åt kommunikationsfrågorna och drev med ihärdighet projekt som tunneln under järnvägen på Vaksalagatan och tillkomsten av den nya bron på S.t Olofsgatan. Han var vidare djupt engagerad av sociala frågor och saneringen av vissa äldre bostadsområden som t ex Petterslund. Hans kulturella intresse var starkt och levande, speciellt för teater, och han var en av initiativtagarna till Uppsala-Gävle Stadsteater.

Marianne Söder berättar om sin far och om Skotjänst

Marianne Söder har gått genom sin far Ernst Sundströms privata arkiv och UNT:s historiska arkiv och skrivit följande berättelse om sin far och om företaget Skotjänst:

”Min far Ernst Sundström, som var född 1910, var skomakare och startade tidigt ett skomakeri på Korsbacken i Forkarby, Bälinge. Yrket hade han lärt av sin far. Under militärtjänsten var han skomakare på I8. År 1935 lade han ner skomakeriet och tog anställning på det nybildade Skotjänst i Uppsala. Vad som var orsakerna till det valet är jag osäker på men jag tror aldrig att han ångrade sig. Han var yrkesstolt, professionell, serviceinriktad och uppskattad av både kunder och arbetsgivare samt medarbetare.

Skotjänst hade en slogan “Sju skickliga skomakare sular snabbt slitstarkt skarvfritt” Denna slogan fanns att läsa på skyltfönstren berättar Göstas son Sture och det får oss att tro att det syftar på antalet anställda skomakare. 1939 startade Skotjänst sin verkstad, inlämningsställe och kontor på Stora Torget. Min far blev verkmästare där 1945 vilket innebar att han var arbetande chef. På 1940-talet arbetade i verkstaden på Stora Torget ett tiotal manliga skomakare och en kvinna med yrket nåtlerska. I butiken fanns en eller två kvinnor som betjänade kunderna.

Verkmästare Ernst Sundström

Vanja Wallsten

Verkstaden vid Stora Torget

År 1950 firar företaget 25-årsjubileum på Hantverksföreningen. I samband med banketten berättar Gösta Lundin om utvecklingen från Timmermans-gatan till Ymergatan och Stora Torget och att det i dagarna är det taklagsfest för en ny lokal i det blivande Hantverkshuset. Företagets start 1925 var blygsam med minimalt kapital och maskinresurser. Då genomfördes 700 sulningar/år och 25 år senare görs 12000/år. Gösta Lundin sade i sitt tal att han tidigt fångats av Henry Fords ord om att ”tjänandets anda borde besjäla det produktiva livet och som ledstjärna hade satts att söka göra arbetet så effektivt och gott som möjligt.” Vidare tackade Gösta sin personal som väl förstått att verka enligt företagets idé och intentioner. Han framhöll att det inom företaget inte finns några ”hoppjerkor” – medarbetaren med den kortaste anställningen har arbetat i 3 år och den med den längsta har varit med ett 15-tal år.

Med på jubileet var utöver medarbetarna ett antal företagsledare, som bl a vd för August Johanssons Sko och läder AB. Lundin framhöll dem som en förträfflig huvudleverantör. Inte minst var dess förmåga att under krigstiden få fram material av stor betydelse för Skotjänst.

En fest på 1950-talet. Gösta Lundin sitter tredje från höger i främre raden.

På 1950-talet startades ett inlämningsställe på Skolgatan 33 där bl a verkmästare, Lennart Johansson (1919-1985) arbetade. Dessutom startades en huvudverkstad på ca 200 kvm med en imponerande stor och tiptop modern maskinpark i det nybyggda Hantverkshuset på Storgatan 30.

 

Skolgatan 33. Lennart Johansson sitter till vänster på bilden.

Hantverkshuset på Storgatan 30 kom till stånd mycket tack vare Gösta Lundin, som var starkt pådrivande. Här inrymdes bl a Skotjänst stora verkstad.

Genom lokalen gick ett transportband som gjorde att skorna hamnade vid rätt station. Där blev Tore Zettersten (1918-1993) verkmästare och där kom 10-15 man att arbeta och dit flyttade också kontoret. En stor del av reparationerna utfördes där och firman hade en bil som hämtade och lämnade skor på förmiddagen och åkte och lämnade reparerade skor på eftermiddagen på de olika inlämningsställena i centrum.

 

Tore Zettersten

Skomakarna påserar

Skotjänst AB bildades som aktiebolag 1956 och då blev de tre verkmästarna aktieägare. Huvudparten av aktierna kom att ägas av Gösta Lundin med familj. Detta förstärkte troligen verkmästarnas lojalitet och de fortsatte att driva sina respektive ansvarsområde som om de varit deras helt egna företag. Detta var nog en viktig förutsättning för Gösta Lundins politiska karriär.

I mitten av 60-talet startade Skotjänst en klackbar på Vaksalagatan i etageplan till det nya Stadshuset med utgång intill viadukten på höger sida om gatan. Denna etablering och inriktning ser jag som en reaktion på alla nya klackbarer, som stack upp som svampar i marken. Dessa störde skomakarna på Skotjänst och framförallt deras yrkesstolthet. Klackbar startades även av företaget i det nybyggda Gränby Centrum i slutet av 60-talet. Inlämningsställen för skor fanns också i Heby och Rimbo.

 

 

Den nya klackbaren vid viadukten på Vaksalagatan

Rationalisering. Ernst Sundström med en ny maskin.