I över 160 år var Almqvist & Wiksell Tryckeri AB ett av Sveriges ledande grafiska företag med som mest över 600 anställda. Under åren 1902-1973 låg företaget i den ståtliga tegelbyggnad på Västra Ågatan, som fortfarande utgör ett markant inslag i stadsbilden.

Tryceriet på Västra Ågatan. Foto: Gunnar Sundgren. Upplandsmuseet saml.

Tryckeriet på Västra Ågatan. Foto: Gunnar Sundgren. Upplandsmuseet saml.

I Carolinas utställningskatalog Tryckt i Uppsala under 500 år berättar Laila Österlund följande om företagets historia:

Företaget Almqvist & Wiksells Tryckeri grundades 1882, då fil. kand. Robert Alm­qvist och bokhandelsmedhjälparen Julius Wiksell köpte Elof Esaias Edquists tryckeri.

Robert Almqvist 15831 UB besk

Robert Almqvist

 

Julius Wiksell

Julius Wiksell

Boktryckeriet hade egentligen sina anor redan från 1839 med firmabeteckningen Wahlström & Låstbom, d.v.s. filosofie magistern Jonas Wahlström och studeranden August Theodor Låstbom. De var båda amanuenser vid universitetsbiblioteket och företrädde den litterära sakkunskapen. År 1840 publicerades en skrift, Proftryck af stilar som finnas å Wahlström & Låstboms boktryckeri i Upsala. Den visar tryckeriets typografiska resurser och kan förmodligen ses som mått på svensk typografisk standard vid mitten av 1800-talet.

Efter fem år lämnade Wahlström firman och ersattes av konstförvanten Carl Erik Lundblad, vilken varit påtänkt som delägare redan vid officinens start. Konstförvant är den gamla yrkestiteln för typograf. Efter Låstboms död 1845 återinträdde Wahlström i verksamheten varvid firmabeteckningen ändrades till Wahlström & C:nie. Lundblad var tryckeriteknisk expert och var väl insatt i skötseln av företag. Han var verksam vid samma tryckeri livet ut, trots skiftande ägarskap. Tryckerilokalen låg i hörnet av Dragarbrunns- och S:t Persgatan.

1859-92

Tidsperioden 1859-82 satte fil. mag. Esaias Edquist sin prägel på tryckeriet då han övertagit Wahlström & C. genom köp runt årsskiftet 1858-59. Edquist var då redaktör och utgivare för tidningen Upsala-Posten. Dessutom var han bokförläggare. Upsala-Posten och Upsala, tidning för politik och ekonomi existerade parallellt, med gott anseende, många prenumeranter och läsekrets såväl i stad som i omgivande landsbygd Tidningen Upsala-Posten hade spridning bland akademiker och tidningen Upsala inom borgerskapet.

Initiativet till den nya firman med startår 1882 togs av Julius Wiksell då han fick kännedom om att Edquists tryckeri var till salu på ”synnerligen fördelaktiga villkor, 5.000 kronor kontant och 10.000 mot säkerhet”. Robert Almqvists far, justitierådet Almqvist, lovade att stödja förslaget genom att gå i borgen. I och med detta gavs firman namnet Almqvist & Wiksell.

Tryckeriet vid Riddartorget. Foto H Osti. UM

Tryckeriet vid Riddartorget. Foto H Osti. UM

Almqvist och Wiksell ville med dagstidningen Fyris, grundad 1882, skapa en mer kulturellt och akademiskt inriktad tidning. Den hade liksom de tidigare Upsala och Upsala-Posten en konservativ inriktning. Tryckeriet var beläget i Oxenstiernska huset, senare Juridicum åren 1873-92. Under 1883 genomfördes en kostsam renovering av tryckeriet. Pressarna — tidigare handdrivna — ersattes med maskinkraft vilken drevs av en gasmotor, som även drev en s.k. kalanderpress vilken ersatte den tidigare använda satineringsmaskinen. Vidare införskaffades en snällpress och ett nytt stilförråd. Ett problem var att ingen av de båda ägarna hade vare sig teknisk utbildning eller kun­skap i kalkylering, d.v.s. beräkningen av den totala kostnaden för ett uppdrag. Därmed saknades nödvändiga förutsättningar för att framgångsrikt kunna driva ett så pass tekniskt komplicerat företag som ett boktryckeri och därtill ett bokförlag. Dessutom visade det sig att startkapitalet inte räckte till. Bolagsstyrelsen bedömde 1887 den eko­nomiska ställningen som ohållbar och att rörelsen inte kunde drivas vidare.

 Rekonstruktion

Bolaget rekonstruerades dock följande år under namnet Almqvist & Wiksells tryckeriaktiebolag med Julius Wiksell som tryckeriföreståndare. Detta varade i fem år. En inbjudan till bildande av ett nytt aktiebolag gjordes 1888. I dokumentet för bolagsbildningen, undertecknat av f.d. häradshövdingen L. E. Westblad, universitetsbibliotekarien Claes Annerstedt och akademidocenten Hugo Blomberg, sedermera aktiebolagets chef, fanns vissa villkor. Man stipulerade särskilt att Almqvist & Wik­sell Boktryckeri-Aktiebolag endast skulle ägna sig åt tryckeriverksamhet, inte förlagsverksamhet. Under sommaren 1892 flyttade verksamheten in på Västra Ågatan 16, kvarteret Kaniken.

Almanacksprivilegiet

Kungl. Vetenskapsakademien hade sedan 1747 enligt kungligt privilegium ensamrätt att utge almanackor. Detta betydde en säker inkomst som användes till akademiens publikationer, bibliotek och institutio­ner. Med tiden ville Vetenskapsakademien lämna ut tryckningen m.m. av almanackan på arrende, kanske för att slippa ansvar för produktion och distribution. Firman P. A. Norstedt & Söner hade från 1876 innehaft arrendet under två decennier. Efter en lång och segdragen förhandlingsperiod fick Almqvist & Wiksells Boktryckeri-Aktiebolag år 1906 Kungliga Vetenskapsakademiens privilegium att trycka almanackor, kalendrar och andra liknande arbeten, t.ex. Sveriges statskalender.

Ur den rikliga tryckproduktionen kan nämnas den vetenskapliga skriftserien Skrif­ter utgifna av Humanistiska Vetenskapssamfundet i Upsala. Föreningen Heimdals folkskrifter vände sig till en bredare publik och utkom under åren 1893-98 med 60 num­mer. Bland internationella specialtidskrifter kan nämnas Bulletin of the Geological Insti­tution of Uppsala, Eranos Acta philologica Suecana och Sphinx Revue critique embrassant le domaine entier de l’Egyptologie, två tidskrifter av hög internationell klass som publice­ras fr.o.m. 1896. Bolagets specialitet — tryckning av akademiska avhandlingar bör fram­hållas. Från 1907 anförtroddes Almqvist & Wiksell tryckningen av Uppsala uni­versitets officiella tryck.

Enligt Kommerskollegiets uppgifter om uppsalaindustriernas årliga s.k. tillverk­ningsvärde kom Almqvist & Wiksell på fjärde plats år 1910. Att firman var ett av de ledande industriföretagen i Uppsala visar en liknande sammanställning inom bran­schen för perioden 1905-10 i vilken Almqvist & Wiksell fick en förstaplacering.

 Ny ledning

AW Haeggström Sundgren UUB

Carl Z Haeggström. Foto G Sundgren. UUB

En förändring i ledningen ägde rum 1910 då friherre Gustaf de Geer anställdes som verkställande direktör. Carl Z. Haeggström, med bakgrund som faktor i familjeföretaget Haeggströms Boktryckeri & Bokförlags AB i Stockholm, utsågs till disponent. Det Haeggströmska boktryckeriet blev 1918 dotterbolag till Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB.

1923 efterträddes de Geer av Haeggström som verkställande direktör. Samma år in­leddes förlagsverksamheten med Almqvist & Wiksell Förlag AB som dotterbolag. Un­der Haeggströms ledning expanderade bolaget betydligt i vilket Ljunggrens Litogra­fiska Anstalt, A-B Nybergs Bokbinderi och Edvard Berlings Boktryckeri kom att ingå. Företaget, med ca 500 anställda, räknades nu som ett av de största inom branschen.

AW 1937 PS08038 just

Foto P Sandberg 1937. UM

AW GS05530 just

Foto G Sundgren 1955. UM

Som ett led i ambitionen att hålla hög kvalitet såväl vetenskapligt, konstnärligt som tekniskt, gjordes en tillbyggnad av lokalerna. Modernisering av företaget slutfördes 1940. Haeggström var den drivande kraften bakom ombyggnationer och utvecklingen av tryckeriverksamheten. Han hade sedan en lång tid innehaft en ledande position inom de svenska arbetsgivarorganisationerna för grafiska yrken.

AW GS05531

Foto G Sundgren 1955. UM

AS00011 just

Foto A Sagerholm 1937. UM

AW Inga Larsson Göran Haeggström FN02194 1960

Göran Haeggström. Foto I Larsson. UM

1944 sammanfördes Ivar Haeggströms Boktryckeri & Bokförlags AB, Almqvist & Wiksell Boktryckeri AB med Hugo Gebers Förlag till AWE-koncernen. VD-posten innehades från detta år och ca 30 år framåt av sonen Göran Z. Haeggström.

Under åren 1942-50 var dessutom den grafiske formgivaren Karl-Erik Forsberg (1914— 95) anställd som konstnärlig ledare.

AW T Arvidsson 1992 DIA02601 svvit2

Tryckeriet på Rapsgatan år 1992. Foto T Arvidsson. UM

Almanacksprivilegiet upphävdes 1972 varvid en viktig inkomstkälla försvann. Åren 1973-98 ingick tryckeriet i Esseltekoncernen och därefter i den finländska mediekon­cernen Sanoma WSOY Corporation.

Fram till sommaren 2004 hade bolaget ett eget bokbinderi och kunde där­igenom sköta hela produktionen av trycksaker. Samma sommar påbörjades avveck­lingen av bokbinderiverksamheten. Arbetslokalerna låg sedan 1973 på Rapsgatan, inte långt från Uppsalas södra E4-infart.

När Uppsalas största tryckeriföretag Nya Almqvist & Wiksell Tryckeri AB 2005 försattes i konkurs sattes till viss del punkt på en tryckeri­verksamhet som pågått i Uppsala under 500 år. Ett helt nytt teknikparadigm — digita­liseringen och datatekniken — har i kombination med globaliseringen i grunden ändrat förutsättningarna för produktion och distribution av tryckta skrifter.

Laila Österlund

Slutet

De sista tio åren kom att präglats av ägarbyten, uppsägningar och konkurshot. I juli 2000 tog pengarna till sist slut och företaget sattes i konkurs på egen begäran. Nu fanns endast 80-tal anställda mot ca 500 tio år tidigare.

Men några månader senare – 27 oktober 2000 – köpte det lilla företaget Alfa Print i Sundbyberg det anrika företaget. De nya ägarna ville utveckla driften och behålla namnet Almqvist & Wiksell och det pånyttfödda Almqvist & Wiksells tryckeri blev faktiskt under några år ett av Uppsalas snabbast växande företag.

Men redan år 2005 var det dags för den allra sista konkursen. Ytterligare en Uppsalaindustri gick i graven.

THbg