Glansperioden för Uppsalas textilindustri omfattar i stort sett de första två tredjedelarna av 1900-talet. När denna textilindustri  var som mest livaktig, sysselsatte den omkring 1000 personer, varav en mycket stor andel kvinnor. Gustaf A. Berglöf AB var en av de större  textilindustrierna med som mest ett 90-tal anställ

Företagets ståtliga trevåningsbyggnad i hörnet av Kungsängsgatan och Hamnesplanaden revs olyckligtvis under 80-talet.Byggnadsnämnden gav rivningslov trots att byggnaden var q-märkt i stadsplanen med avsikten att den skulle bevaras.

Berglöfs trikåfabrik, byggd tidigt 1900-tal. Foto Ola Ehn. UM
Rivningen av Berglöfs år 1986

Om Gustaf A.Berglöf Trikåfabrik AB berättar Roland Agius följande i sin bok Industristaden Uppsala:

”Köpmannen Gustaf A. Berglöf startade 1865 en trikå- och garnaffär på Östra Ågatan. Berglöf avled 1886 och hans son John tog över företaget. Med John Berglöf utvidgades företaget med bl.a. en stick-, trikå- och syfabrik som till en början låg på Drottninggatan (mitt emot Politiska knuten) för att senare flytta till Gamla Torget 1. När företaget 1897 åren närmast efter förra sekelskiftet behövde större lokaler lät han bygga en ny och större fabriksbyggnad vid Kungsängsgatan 41 (i hörnet mot Hamn­esplanaden).

I fabriken tillverkades trikåvaror såsom jumpers, koftor, damblusar, en del herrslipovers, barntrikåvaror, m.m. Under 1920-talet och några år in på 1930-talet tillverkades även stickade klänningar.

Den maskinella utrustningen bestod av motoriserade stickningsmaskiner och symaskiner. I fabriken arbetade som mest ett 90-tal personer varav det absoluta flertalet var kvinnor. Därutöver hade företaget anställda resande som sålde produktionen till detaljister över hela landet men också till Danmark och Norge.

När John Berglöf 1930 avled övertogs företagets ledning av hans två söner. Sten Berglöf blev chef för trikåfabriken och Ernst Berglöf blev chef för butiken. Men i skiftet mellan 1940- och 1950-talen var det dags för Berglöfs trikåfabrik att lägga ned verksamheten. Konkurrensen från lågprisländerna i södra Europa blev för svår. Butiken levde kvar i ytterligare några år.

(Not av Webbredaktören: När det gäller byggåret tror jag att Agius, för ovanlighets skull, hugger i sten. På Dahlgrens bild från 1901-2 syns inte huset. Troligen byggdes det kring 1905. Tack Roffe Heljefors för påpekandet)

Fru Augusta Larsson i arbete på Berglöfs trikåfabrik omkring 1915 – 1920. UM
Arbete vid stickmaskiner på 50-talet.  UM
Arbete  vid Noder stickmaskin hos Berglöfs på 50-talet – 1920. UM
Till vänster på bilden skymtar Berglöfs butik på Östra Ågatan. UppsalaBild. UM  

Badmodet 1939 enligt Berglöfs