Mejeriet läggs ner

Länge hade en rad olika industrinedläggningar gjort att många kände att ”deras” Uppsala var på väg att försvinna och år  1995 stod det klart att även Arlas mejeri slutgiltigt skulle läggas ned. Ett antal personer tog då ett initiativ och förde i en UNT-artikel fram ett förslag om ett mejerimuseum.  I februari 1997 bildades en arbetsgrupp av fackliga företrädare, mejerianställda, stadsmiljöintresserade, forskare och aktiva i hembygdsrörelsen. Gruppen stöddes av LRF:s Länsförbund och av Arlas koncernledning. Målet var att tillsammans med kommunen skapa en arbetslivshistorisk lokal i mejeriet. Det blev dock av ekonomiska skäl till slut omöjligt. Kommunen köpte inte mejerikvarteret. Beslut togs senare att bygga bostäder i kvarteret och att kontorisera mejerihuset. Panncentralen, skorstenen, silor samt en lagerbyggnad revs.

Arbetsgruppen växte och bestod snart av mer än 30 personer.

Industriminnesföreningen bildas
Lennart Göransson, ordförande 1997-2003, föreningens förste ordförande.

Mejeriet lades ned den 15 oktober 1997. Redan våren samma år hade Arbetsgruppen för Uppsala Industriminnesförening konstituerats. En interimstyrelse var vald och pressen informerades. Frågan väckte stort intresse i lokala media och medlemsantalet växte snabbt. I mars hölls första ordinarie årsmöte och stadgarna godkändes. Till ordförande utsågs Lennart Göransson.

Styrelsen beslöt att en utställning skulle visas under sommaren 1998. Bland andra tillsköt Statens Kulturråd medel. Kvarterets nya ägare, JM Bygg, ställde  ett av mejeriets kylrum på 39 kvm gratis till förfogande. Arla gav tillsammans med många andra stöd till återuppförandet av 1986 år utställning Mjölk och människor – liv och arbete i Uppsala Mejeri 1871-1985, som var gjord på grundval av ett stort fackligt dokumentationsprojekt.  Under drygt två månader visades temat i ny form tillsammans med 12 träskulpturer som konstnären Hans Lustig framställt för insamlade medel från fackföreningar, mejerianställda, uppsalabor, från Arla och från Kulturfonden i Uppsala. I utarbetandet av utställningen deltog utställningspedagogen Anders Boulogner , kommunens antikvarie Dan Thunman, Maths Isacson och Lena Sommestad. Lena gav också ut en bok i anslutning till utställningen.

Ny målsättning – provisoriska lokaler

När idén om ett mejerimuseum inte var möjlig längre ändrades föreningens målsättning till att verka för bildande av en lokal utställningshall för Uppsalas industriminnen. En rad tillfälliga lokaler kom att utnyttjas, t ex i börje, nordviror. En tid var Arlas ekonomiska stöd helt avgörande för verksamheten. Men även olika offentliga medel erhölls för kommande utställningsproduktioner. Ett växande antal wellpappbaserade bildskärmar krävde lagerutrymme mellan utställningarna.

Tillsammans med andra i föreningen producerade Lennart Göranssson utställningarna Industristaden Uppsala, Ditt dagliga bröd – deras arbete, Liv och arbete kring Spårvinkeln i Svartbäcken. Senast återuppfördes Mjölk och människor i en tredje version. Livsmedelsarbetareförbundets ekonomiska stöd har här varit mycket betydelsefullt.

Teater

Samverkan med kulturarbetare som Hans Lustig och dramaläraren Katarina Ehnmark bidrog starkt till det växande intresset från allmänheten. Ett första teaterspelet på 25 minuter med korta scener ur mejeriets tidigare historia framfördes 1998 tillsammans med Uppsala Arbetarspel. År 2001 hade en längre revy med musik och dans med titeln Siden, senap, cyklar, skor och lera gjorde staden stor premiär i ett tomt transformatorhus på Börjegatan. Den framfördes också på hösten i nedlagda Nordvirors produktionshall. Det var då föreningens femte utställningsplats förutom korta perioder på olika bibliotek. Katarina har sedan framställt ytterligare scener baserade på berättelser från tidigare generationers Uppsalabor. På direkt uppmaning av Uppsala kommun skrev Katarina sedan manus till Utsikt från ett torg, vilket med stort ekonomiskt stöd från kommunen framfördes på Vaksala torg i september 2007.

Agius
Roland Agius , ordförande 2003-2011. Foto L Engström

År 2003 efterträddes Lennart Göransson som ordförande av förra kommunalrådet mm Roland Agius, som kom att spela en mycket viktig roll för föreningen.

Agius fortsatte bl a att leda sådana stadsvandringar som tidigare letts av Stig Rydh. Stadsvandringarnas deltagare fick här tillfälle att uppleva scener med industrihistoriska och stadshistoriska scener med titlar som Sammanrotning på Stora Torget half sju och Längs Fyris. Vidare skrev Agius boken Industristaden Uppsala på grundval av sina omfattande studier och kunskaper om Uppsalas industrihistoria. Denna bok liksom Rolands långt över 300 föredrag i skiftande sammanhang kom att bli ytterligare en kanal till nya målgrupper för föreningens berättelser. Än mer omfattande blev hans efterföljande bok Industriepoken i Uppsala, som gavs ut av industriminnesföreningen och Karin Hallgren Produktion, med stöd av Beijerstiftelsen.

Föredrag

Intresset för föredrag om Uppsalas industrier är stort och föredragshållare från föreningen efterfrågas ofta. Föredragen kan antingen ingå i ett organiserat studiebesök i museet eller äga rum i en annan lokal, t ex hos en annan förening. Föredragen hölls länge främst av Roland Agius. Hans roll har sedan ett antal år övertagits Owe Hedin.

Föreningen har vidare alltifrån sina första år anordnat föredrag för allmänheten med inbjudna föredragshållare. Sedan 2015 har detta skett i mer regelbunden form, ursprungligen kallad ”lördagsföredragen” , men som senare kommit att äga rum på söndagar i anslutning till Öppet hus.

Hemsida
Torbjörn Hedberg v ordf 2009-13

Föreningens hemsida används för att informera om föreningens verksamhet och för att sprida kunskap om den lokala industrihistorien. Den första hemsidan tillkom år 2000 och den nuvarande skapades i sin ursprungliga form år 2013. Ansvarig sedan detta år är Torbjörn Hedberg.

Internationell samverkan
Bo Kjellén v ordf 1997-2009

Under några år strävade föreningen efter att skapa internationell samverkan på temat ’städer på slätten’. Vice ordförande Bo Kjellén ledde arbetet vilket efter ett par år resulterade i ett flera dagars innehållsrikt vänbesök i staden Norwich. Uppsala kommun och LO bidrog med medel. Besöket följdes av ett brittiskt återbesök senare med studieresa i Norduppland och seminarium i Uppsala.

Utmärkelser

Föreningens företrädare har visats uppskattning genom flera offentliga utmärkelser. Lennart Göransson erhöll både Livsmedelsarbetareförbundets och den lokala arbetarrörelsens utmärkelser 1997. År 2006 erhöll han vidare Uppsala kommuns hedersmedalj för sitt arbete med att synliggöra Uppsalas industriminnen. År 1998 gav Arbetarrörelsens Första majkommitté sitt pris till Uppsala Industriminnesförening. Senare erhöll Hans Lustig samma pris för sitt fortsatta arbete med industrimotiv. Både Roland Agius och Hans Lustig har sedan erhållit Upplands Fornminnesförenings pris för sina omfattande insatser. Den lokala STF-kretsen gav sitt kulturpris till vår förening 2009.”

Nya ordförande
Bertil Segerström, ordf 2011-13

Owe Hedin,
ordf 2013-17, v ordf 2017 –
Björn Lööv, ordf. 2017-
Permanent lokal

Föreningens behov av permanent visningslokal löstes efter beslut 2006 i kommunfullmäktige. Detta hade föregåtts av flera avslag på motioner till fullmäktige. En arbetsgrupp undersökte olika alternativa platser och valet blev en lokal i det forna Nymanskvarteret, Noatun, på Salagatan 16 A. Inflyttning skedde den 8 mars 2008.

I de nya lokalerna har Lennart Göransson tillsammans med en lång rad andra medlemmar byggt nya utställningsavsnitt som t ex Bryggeriminnen, Kvarnminnen, Slotts och Slakttemat.  Bland de senaste tillskotten kan nämnas berättelserna om den grafiska industrin, om Pharmacia och om Hj. Söderbergs. Vidare har föreningen successivt utvecklat och förbättrat tidigare utställningar. I lokalen finns även föremål belyser och påminner om stadens industri – en asklucka från brännvinsbränneriet, ett par gamla fartygsmodeller, minnen från Slotts och Gahns produktion osv.

Utställningslokalen lämpar sig även för föredrag och sammankomster. Föreningen har där kunnat visa filmer och presenterat en serie lördagsföredrag som främst behandlat olika aspekter av Uppsala industrihistoria.

Utställningslokalen utnyttjas också av andra föreningar. De 453 kvm är helt tagna i anspråk idag. Den grundplåt till utrustning och utvecklingskostnader som Sparbankstiftelsen Upland gav 2008 har, tillsammans kommunens och Livsmedelsarbetarnas stöd, haft stor betydelse.

Utställningshallen betraktas numera som ett museum och är sedan 2019 medlem av Uppsala Museiförening. År 2017 hade föreningen 180 enskilda medlemmar tillsammans med en rad kollektiva medlemmar. Vid utgången av 2020 hade vi uppnått 212 medlemmar. Antalet besök har  varierat mellan 1.500 och för år 2019 drygt 2.300 gäster. Bästa besöksperioden var början av 2020 fram till den 8 mars då vi mottog hela 798 gäster på kort tid.

På grund av pandemin måste vi under perioden 2020-21 hålla lokalen stängd. Samtidigt har föreningen  intensifierat arbetet med sin hemsida som 2020 hade 19.000 besök.

Några av alla dem som varit med och arbetat
Det har blivit ett museum tack vare insatser av Jan Nilsson och Torbjörn Andersson (här på bilden) och många andra.

Många har bidragit till att bygga utställningar. Viktiga redan tidigt var Ingemar Andersson, Hans Lustig och Sigvard Söderström, Evert Sandén, Gert Carlsson, Anders Damberg. Nämnas bör särskilt Jan Nilsson och Torbjörn Andersson som har varit med hela tiden från 2001.  Sedan har det tillkommit personer som Kurt Grahn, Hans Eurell, Erland Falk, Bertil Segerström, Torbjörn Hedberg, Leif Yngwe, Lennart Engström, Thomas Johnsson och kanske ytterligare någon vars namn olyckligtvis råkat falla bort. Ytterligare en som gjort stora insatser för föreningen är ambassadören Bo Kjellén, bl a i sin roll som vice ordförande under många år.