Industrin har sedan länge och i stort sett försvunnit från Uppsalas inre delar. Mycket av industrimiljöerna har också försvunnit och idag finns det inte så många synliga rester kvar. Vissa byggnader har fått en annan användning, men mycket har rivits. Det har inte rört sig om fallfärdiga hus, utan om gamla välbyggda och solida tegelbyggnader som stått sig väl mot tidens tand. De har helt enkelt rivits för att de stod i vägen. Ofta har rivningarna försvarats med ekonomiska argument, men dessa har många gånger kunnat ifrågasättas och inte alltid granskats. Den industri som idag finns ligger företrädesvis i stadens utkant i andra typer av lokaler.

Här visar vi ett antal äldre industribyggnader som försvunnit och också några som, trots allt, ännu finns kvar i någon form.

Berglöfs

Berglöfs trikåfabrik låg i kvarteret Sigurd, i västra hörnet av Hamnesplanaden och Kungsängsgatan. Detta stenhus byggdes 1904 för fabriksändamål och fick stå kvar till 1984. Byggnadsnämnden gav rivningslov trots att det var q-märkt i stadsplanen och trots att den uttalade avsikten i planen var att huset skulle bevaras. Av partierna i byggnadsnämnden var det endast folkpartiet som kämpade mot en rivning.

Om rivningslov ges är det allvarligaste att värdet av q-märkning i stadsplanen urholkas”. menar Vårda Uppsalas ordförande i en skrivelse till byggnadsnämnden.

Vi går med på rivningen eftersom situationen ändrats sedan stadsplanen gjordes. I dag har vi en svår bostadsbrist i Uppsala. Tidigare var avsikten att det skulle bli kontor i den här delen av kvarteret, men på det här sättet får vi maximalt med bostäder” sade byggnadsnämndens ordförande Liv Hahne (m).

Därmed försvann den sista industribyggnaden från den gamla Kungsängen, Uppsalas första stora industristadsdel.

Berglöfs, strax före rivningen 1984. Byggt 1904. Foto Ola Ehn. UM

Kontorsfabriken

Det ståtliga fyrvåningshuset låg vid Svintorget, i det norra hörnet av Kungsängsgatan och det som idag heter Kungsängstorg. Det byggdes 1917 för Sixtus Janssons företag Upsala Kontorsboksfabrik och ritades av Uppsalaarkitekten Victor Holmgren. Byggnaden innehöll inte endast fabrikslokaler, utan också en lägenhet högst upp för familjen Jansson. Däremot förverkligades inte de ursprungliga planerna på att bygga bostäder på gaveln mot Kungsängsgatan. Företaget avvecklades 1957 efter Sixtus död och året därpå övertogs fastigheten av Upsala Färg. Byggnaden revs kring 1970.

Kontorsboksfabriken, strax före rivningen år 1970. Byggd 1917. Stadsarkivet.

 

Gahns

År 1899 hade Henrik Gahns AB vuxit ur sina tidigare lokaler på Bangårdsgatan och man började ett fabriks- och kontorsbyg­gande på Kålsängsgränd 4 i kvar­teret Gudrun. Fabrikskomplexet i detta kvarter var sedan ständigt under om- och tillbyggnad. Under 1930-talet gjordes större till- och ombyggnader. Arkitekt för detta var grundarens sonson Wolter Gahn som också under många år ingick i bolagets styrelse, bl a som  styrelseordförande.

Verksamheten upphörde år 1968.

Byggnaderna i kvarteret Gudrun övertogs av Uppsala kommun som under några år hyrde ut dem till olika företag. Det fanns också ett förslag att bygga om fabriken till ett stort fritidscentrum för pensionärer. Dessa planer avvisades av kommunalpolitikerna, när de såg vad det skulle kosta. Byggnaderna revs 1982. Av lokalerna finns inget kvar, med undantag av den lagerbyggnad på Strandbodgatan, som idag används som museiförråd. Detta hus byggdes för Ångqvarn 1878 och användes en tid av Gahns som lager.

År 1937. Foto P Sandberg. UM

 

Strax före rivningen 1982. Foto Andersén. UM

Valskvarn

Våren 1981 revs Uppsala Valskvarn som låg i kvarteret Njord vid Väderkvarnsgatan. Företaget hade bildats år 1914. Den stora kvarnbyggnaden längs Väderkvarnsgatan uppfördes 1931 och revs 50 år senare för att ge plats åt bostäder och åt affärscentret Kvarnen.

Valskvarn år 1930. Foto P Sandberg. UM

Bayerska bryggeriet

Upsala Bayerska Bryggeri hade ett mycket framträdande läge där det låg i kvarteret Sandbacken i södra hörnet av S:t Olofsgatan och Dragarbrunnsgatan. Bryggerirörelsen i kvarteret gick tillbaka till 1850-talet och de olika bryggeribyggnaderna uppfördes i allt väsentligt under den andra hälften av 1800-talet. Verksamheten lades ner 1967, men byggnaderna fick stå kvar under ytterligare några år innan de revs år 1980 och 1983 för att ge plats åt det nya stadsbiblioteket. Kvar finns endast bostads- och kontorshuset i hörnet av Klostergatan och Svartbäcksgatan.

Rivningen skedde inte utan strid.  Många, t ex landsantikvarien Ola Ehn, menade att speciellt det pampiga magasinet borde bevaras och kanske byggas ihop med stadsbiblioteket. Detta förslag föll dock för att ge plats för affärer, kontor och bostäder i kvarteret.

Bayerska bryggeriets stora magasin strax före rivningen år 1983. Foto Ola Ehn. UM

Erlangens

Samma år som rivningen av Bayerska bryggeriet inleddes revs också en annan stor tegelbyggnad som en gång inrymt Erlangens Bayerska Bryggeri. Byggnaden låg i kvarteret Hörnet, nära korsningen av Övre Slottsgatan och S:t Johannesgatan. Erlangens grundades kring år 1860, men bryggeriet lades ner år 1900 efter en brand. Byggnaden kom därefter att utnyttjas som spannmåls- och utsädesmagasin.

Erlangens gamla fastighet. Foto P Sandberg. UM.

Ekholms skofabrik

Johan Ekholm byggde upp en betydande skotillverkning med början vid det förra sekelskiftet. År 1917 lämnade företaget, AB Johan Ekholms Skofabrik, sina gamla lokaler för att flytta in i en nybyggd fabrik på dåvarande Järnbrogatan, dagens S:t Olofsgata, i korsningen med Salagatan (S:t Olofsgatan 50). Redan år 1954 avvecklades emellertid företaget och Nymans Verkstäder tog lokalerna i besittning för diverse ändamål.

Byggnaden revs år 1985 utan någon större debatt. Landsantikvarien menade dock att den borde bevaras. Byggföretaget hävdade att det skulle bli för dyrt att bygga om till bostäder och fick sitt rivningslov.

Ekholms skofabrik. Bygg 1917, riven 1985. Foto Sagerholm. UM

Ättiksfabriken

På östra sidan av Väderkvarnsgatan, mellan S:t Persgatan och Vaksalagatan, mitt emot Valskvarn, låg Uppsala Ättiksfabrik, eller som det kom att heta, Slotts. I slutet av 1980-talet flyttade företaget till nya lokaler mellan Kungsgatan och järnvägen. Den gamla fabriken revs. Samma öde har också drabbat den nya på Kungsängen.

Så här såg fabriken på Väderkvarnsgatan ut 1944. Foto P Sandberg UM
Nya fabriken på Kungsgatan. Fotograf okänd. (Bildkälla Agius)

Uppsala Bröd

AB Uppsala Bröd låg på Storgatan 30, i kvarteret Vidar. Företaget startade 1925 och lades ner 1970,sedan Wasabröd i Filipstad några år tidigare hade övertagit det. Byggnaden  har rivits.

Upsala Bröd. Foto: P Sandberg. UM

Nordviror

När Nordiska Metallduksväveriet, eller Nordviror som det senare kom att heta, inledde sin verksamhet förvärvade man den fastighet som AB Spritmotorer tvingats lämna vid Sågar- och Siktargatorna på Kungsängsområdet. Byggnaden kom sedan att byggas ut och byggas om i omgångar. Företaget lades ner år 2000 och fastigheten har rivits för att ge plats åt bostäder i den s k Industristaden.

Nordviror. Byggnadskroppen längst bort till vänster är AB Spritmotorers ursprungliga lokal. (Bildkälla Franzén & Ejdesjö)

Osmunds

Fabriken på Adilsgatan. Foto P Sandberg. UM

Fabriks AB Osmund  började sin verksamhet i lokaler i hörnet av Svartbäcksgatan och Fabriksgatan. I takt med att tillverkningen ökade krävdes större lokaler och 1918 flyttade företaget in i en ny fabrik på Adilsgatan 5-7 i Svartbäcken. År 1947 var det dags för nästa flytt, den här gången till nybyggda lokaler på Sågargatan 9-11 i Kungsängen.  Verksamheten upphörde under 1980-talets sista år.  Lokalerna revs så småningom för att lämna plats åt Industristadens bostadsfastigheter.

Fabriken på Sågargatan (Bildkälla Franzén & Ejdesjö)

Sidenväveriet

När Sidenväveriet i Upsala startade inrymdes det i lokaler efter Fyris Chokladfabrik vid dagens Suttungs gränd. Längs gränden tillkom år 1941 en byggnadskropp som revs 2014. År 1947/48 övergavs dessa lokaler och företaget tog nybyggda lokaler längre ut på Kungsgatan (nr  64-66)  i besittning. År 1971 lades företaget till ner. Byggnaden på Kungsgatan användes sedan av Slotts under några år och revs  i slutet av 80-talet i samband med Slotts utvidgning.

Första fabriken vid Suttungs gränd. Foto Sagerholm UM
Tillbyggnaden på Suttungs gränd, riven april 2014
Fabriken på Kungsgatan

Lindvalls (gamla magasinet)

Bildkälla Franzén och Ejdesjö
Foto: J Dellbeck. UM

Lindvalls gamla magasin längs Strandbodgatan byggdes 1914 och revs 2009.

Elverket

Kommunens första elverk fanns på Strandbodgatan.

Bildkälla: Tekniska museet

Allt är inte borta.

Lyckligtvis finns trots allt en del industribyggnader kvar. Det är några stora, särpräglade och synliga anläggningar som Ångkvarn, Akademikvarnen, Almqvist & Wiksell (Kaniken), Lindvalls, Mejeriet och Industrifabriken samt naturligtvis Ekeby Bruk.

Det finns också sådana som man inte omedelbart identifierar som tidigare industribyggnader som Kappfabriken, Uppsala Möblerings AB, Appelbergs, Holmens, Söderbergs, Sonjas/Margarinfabriken, Tullgarns, Fram och Nylunds pianofabrik. Och hantverkshuset (Uppsala Optiska, Skotjänst).

Om det inte annat är angivet så är bilderna nedan tagna av T Hedberg våren 2021.

Akademikvarnen

Uppsala i särklass äldsta industri. Här har det malts spannmål i minst 660 år innan byggnaden förvandlades till museum. Byggnaden är från 1760-talet.

Foto: Arild Vågen. CC BY-SA 3.0

Uppsala Ångqvarn

Kanske ett ställe både för ett framtida konstmuseum och ett industrimuseum.

Fram eller ”Joffes”

Det var inte bara Nymans som gjorde cyklar. Det gjordes även i Erikssons Cykelfabriken Fram. Fabriken byggdes 1917 varvid man lät universitetets ridhus utgöra nedervåning i den bortre flygeln på bilden. Cykeltillverkningen här upphörde 1973.

Mejeriet

När mejeriet år 1997 var på väg att läggas tyckte många att man borde skapa ett industrihistoriskt museum här. Så blev det inte, men däremot föddes Uppsala industriminnesförening. Läs här.

Lindvalls kaffe

En tillverkningsindustri som fortfarande finns kvar i Uppsalas inre delar.

Almqvist & Wiksell

Fastigheten, numera känd som Kaniken ses av några som ett tänkbart alternativ för ett nytt konstmuseum. A&W låg här 1892-1974 och den höga fasaden är från 1914.

Hantverkshuset

Innan byggnaden, byggd som hantverkshus år 1951, gjordes om till hotell fylldes huset av hantverkare och industrier. Bland dem märktes Uppsala Optiska och Skotjänst.

Nymans verkstäder

Den gamla cykelfabriken i kvarteret Noatun vid Väderkvarnsgatan och Salagatan inrymmer idag kontor och Industriminnesföreningens museum.

Nylunds pianofabrik

Den högra delen av huset på bilden är från 1910, utbyggnaden längs Säbygatan från 1940.

Tullgarns

Tullgarns Gjuteri & Mekaniska Verkstads AB kom igång 1899. Dess gamla fastighet längs Östra Ågatan påminner oss om Industristadens historia där den ligger inklämd mellan de nya bostadshusen.

Sonjas
Upsala margarinfabrik

Från början inrymdes här Fryberg & Ålfelts kolonialvaror. Under åren 1928-51 var det Upsala margarinfabrik och därefter, fram till 1957, Sonjas Karamellfabrik.

Söderbergs

AB Hjalmar Söderberg fanns i hörnet av Dragarbrunnsgatan och Kålsängsgränd i 50 år. Lokalerna byggdes ut och byggdes till i omgångar. År 1950 flyttade man till nya lokaler på Bergsbrunnagatan.

Bayerska Bryggeriet

Bostads- och kontorshuset i hörnet av Svartbäcksgatan och Klostergatan är det enda som återstår av bryggeriets stora anläggning i kvarteret Sandbacken. Husets äldsta del, längs Klostergatan, byggdes 1795 som ett envåningshus. År 1817 tillkom en våning och en ny huskropp längs Svartbäcksgatan.

Magasin

Magasinet vid Strandbodgatan byggdes 1878 åt Ångqvarn och kom senare att användas av Gahns. Detta är det enda som återstår efter Gahns.

Uppsala Möblerings AB

Fastigheten på Eddagatan byggdes 1926.

Appelbergs

Hit till Eddagatan flyttade Appelbergs boktryckeri 1935 och blev kvar till 1972, då företaget upphörde.

Hästens skofabrik

Den stora fastigheten vid Svartbäcksgatan är byggd under åren 1905-10 och utnyttjas idag av Uppsala kommun.

Holmens bryggeri

Byggnaden uppfördes på Säbygatan år 1935. Bryggerirörelsen lades ner 1958/59.

Uppsala Industrifabrik

Startade som ett löntagarägt företag (snickeri) redan på 1880-talet. Ligger på Suttungs gränd.

Upsala Kappfabrik

”Kapplasses” fabrik på Dalgatan byggdes 1924. Företgatet lades ner 1970 och huset förvandlades till en bostadsrättsförening.

T Hedberg