Med 1800-talets urbanisering fick livsmedelsproduktionen inte bara en ny marknad utan också en ny skepnad. Livsmedelshanteringen industrialiserades. Mejeristen, mjölnaren, bryggaren etc., som tidigare varit hantverkare, blev nu fabrikörer eller fabriksarbetare. Arbetet, som i stor utsträckning tidigare hade utförts i hemmen, flyttades till särskilda för ändamålet avpassade fabrikslokaler.

Genom sin förankring i jordbruket kom livsmedelsindustrin och jordbruks­kooperationen att gå hand i hand; ett förhållande som gäller än i dag. Jordbruks­kooperationen är fortfarande genom Cerealia i stor utsträckning ägare till svensk livsmedelsindustri.

Man brukar säga att livsmedelsindustrin omfattar alla de industriföretag som tillverkar närings- och njutningsmedel. Och då är det fråga om ett mycket vitt fält från kvarnar, bagerier, slakterier, charkuterier och mejerier till kafferosterier, karamell-, snus- och cigarrfabriker. I detta konglomerat

Valskvarn GS05914

Uppsala Valskvarn. Foto Gunnar Sundberg. Upplandsmuseets saml.

ingår även dryckesindustrin med tillverkning av läskedrycker, öl och brännvin och jäst för att inte tala om Slotts Industriers senap, ättika, marmelader m.m. Hela den här floran är eller har varit representerad i den uppsaliensiska livsmedelsindustrin.

Ända sedan 1280-talets mjölkvarnen på Holmen i Salaån har livsmedelsin­dustrin varit förankrad i Uppsala, även om man på den tiden inte visste vad industri var för något. Likväl, allt sedan dess har det funnits kvarnindustri i Uppsala. Det kan förklaras med god tillgång på råvara från den bördiga Uppsalaslätten. Fram till 1946 fanns det tre för sin tid relativt stora kvarn­industrier i Uppsala: AB Upsala Ångkvarn, Akademikvarnen och AB Upsala Valskvarn. Mätt i tillverkningsvärde var på 1940-talet dessa kvarnar en av de största industrigrupperna i staden.

AB Upsala Ångkvarn, som bildades 1874 genom en fusion av Eldkvarn och Svartbäckens Brännvinsbränneri, låg på Östra Ågatan 87 och bränneriet i hörnet av Svartbäcksgatan och dåvarande Fabriksgatan. Akademikvarnen låg på Holmen i Fyrisån och där hade kvarnen funnits sedan 1286. Valskvarn slutligen, vars ursprung startade 1880, fanns i kv. Njord intill Vaksala Torg.

Foto: Lennart Engström

Foto: Lennart Engström

Slakteriet sysselsatte, när verksamheten var som störst, hundratals anställda och även mejeriet stod för en omfattande verksamhet. Lindvalls kafferosteri kan inte mäta sig med dessa, men var och är ett viktigt inslag i Uppsala livsmedelsindustri.

Livsmedelsindustrins utveckling i staden kan i allt väsentligt förklaras med Uppsalaslättens goda förutsättningar för jordbruk och kreatursskötsel, med en betydande spannmåls- och mjölkproduktion. Här skapades positiva förutsätt­ningar för en omfattande uppländsk livsmedelsindustri. Nya och förbättrade brukningsmetoder har också under de senaste hundra åren lett till att slätten runt Uppsala kunnat ge ständigt ökad jordbruksproduktion.