Nordiska Bandväveriet låg i de lokaler på Adilsgatan som tidigare utnyttjades av Fabriks AB Osmund. Företaget grundades 1949 och man tillverkade olika slags band samt etiketter till kläder och turistmärken. Direktör var Martin Weiss. Företaget lades ner år 1976.

bandväv IMG_0005

Några exempel på produkter. Foto Sture Carlsson. Företagens historia.

bandväv IMG_0007

Några exempel på produkter. Foto Sture Carlsson. Företagens historia

I Arbetarbladet kunde man den 3 juni 1976 läsa följande:

I måndags slog Nordiska Bandväveriet igen portarna. för gott och Uppsala ännu några arbetstillfällen fattigare. Det 35-tal arbetare och tjänstemän som tillverkat etiketter till kläder har tvingats lämna sina jobb. Några har fått nya arbeten, en del har tagit semester. De som har haft det svårast är fram­för allt tjänstemännen som alla är arbetslösa.

Efter omkring 30 år av produktion av etiketter står nu maskinerna stilla och det öronbedövande bullret har tystnat. Många försök har gjorts för att rädda tillverkningen. Ett tag hade man flera allvarliga spekulanter både inom och utom Uppsala. I sis­ta stund drog sig dock de tilltänkta köparna ur affären.

Personalen har själv varit beredd att ta över bara man kun­nat få fram kapital.

Alla utvägar har dock visat sig vara stängda — därför måste fabriken försvinna. Den åldrade direktören Martin Weiss kan inte längre driva sin industri p g a ”åldersskäl” som han uttrycker det. Många av de anställda har haft stora svårigheter att få nya arbe­ten trots hjälp från arbetsförmed­lingen. Värst har de fyra tjänste­männen haft det Idag är de ar­betslösa.

bandväv IMG_0001-1

Foto Sture Carlsson. Företagens historia

Erik Nordberg, 40 år, dessinatör(textiltekniker som utformar etiketter). Har arbetat 13 år på fabriken, idag arbetslös med familj att försörja:

”Skall jag få något nytt jobb måste jag omskola mig, eftersom det inte finns några arbeten inom mitt yrke. Textilkrisen har ju gjort att allt fler jobb försvinner. Jag har arbetat i textilbranschen sedan 1957 och hela tiden har den befunnit sig i en konstant kris. Det är väl den krisen som nu drabbar oss, även om det inte är den direkta orsaken till att företaget läggs ned.”

KAPITAL SAKNADES-

”Vi som arbetar här har själva försökt överta fabriken men vi har saknat det viktigaste — kapital. Därför, är det med bedrövelse man ser hur företaget läggs ner. Direktör Martin Weiss har under en längre tid försökt hitta en köpare, men misslyckats i sina ansträngningar.”

Spekulanter har hört av sig, både inom och utom Uppsala (även ett norskt företag) men alla har dragit sig ur i sista stund. De märkband och etiketter som företaget tillverkat har till stor del gått på export, främst till de skandinaviska länderna.

FÖR SENT

IMG_0001

Viola Pettersson stämplar ut. Vemodigt efter alla år. Foto Sture Carlsson. Företagens historia

Är situationen för tjänstemännen på Nordiska Bandväveriet mörk verkar den vara något ljusare för de kollektivanställda. De flesta har idag nya arbeten. En av dem är fackklubbens ordförande Per-Erik Andersso, vävare, 20 år på företaget.

TRAGISKT

Gusten Forsberg, textiltecknare och mannen bakom flertalet av de drygt olika 12000 etiketter fabriken tillverkat genom åren. Han har varit 21 år på företaget.

”Det är tragiskt att fabriken slår igen. För mig känns det extra svårt eftersom jag varit här så länge. Ännu är inget klart om nytt jobb för mig, men jag hoppas på det bästa.”

Ewa Walding, kontorsanställd: ”Så fort som möjligt flyttar jag till Stockholm för att söka jobb. I Uppsala är det ingen idé.”

THbg