Uppsala har en gammal kvarnhistoria. Den började redan 1286 med Mjölkvarnen vid Sala Fluvius; i Uppsala mera känd som Akademikvarnen. Den kvarnen är en unik industrihistorisk företeelse i så måtto att den verkade i staden oavbrutet fram till 1946, d.v.s. i 660 år! Det fortsatte 1788 med Fattigmagasinets väderkvarn. 1874 grundades Upsala Ångkvarn som senare blev Kungsörnen AB och som idag heter Nord Mills. 1914 tillkom Upsala Valskvarn som 1958 förvärvades av då Axel Wenner-Gren ägda Upsala Ångkvarn, som senare, 1963, såldes till Sveriges Lantmäns (SLR) Kungsörnen AB. Idag heter kvarnen Nord Mills och Sveriges Bönder är fortfarande ägare.

Mjölkvarnen i Sala Fluvius

Genom kung Magnus Ladulås ”bytesbrev” med Uppsala domkyrka från den 22 maj 1286 fick dåvarande ärkebiskopen Magnus Bosson rätten att bygga och driva en vattendriven  kvarn på Holmen vid ”Sala Fluvius” (i dag säger vi Kvarnholmen eller enbart Upplandsmuseet). Ån hette på den tiden Salaån. Namnet Fyrisån kom först i slutet på 1600-talet.

Det var professor Olof Rudbeck d.ä. som då fick för sig att Salaån var ett alltför simpelt namn på ån genom Uppsala. Fyrisån skulle namnet vara och inte så lite självsvåldigt döpte han om ån till Fyrisån och så fick det bli och så är det ännu idag. Det nuvarande kvarnhuset från 1760-talet är ombyggt till lokaler för Upplandsmuseet.

Kvarnen i Salaån från 1286 är Uppsalas äldsta kända industriella företeelse. När den avvecklades 1946 hade den verkat i Uppsala i 660 år. Ändå är det väldigt få uppsalabor som vet något om denna uppsaliensiska industri. Man frågar sig hur det kunnat bli så?

Akademikvarnen

Den gamla Akademikvarnen är en välbekant byggnad i centrala Uppsala. Den före detta kvarnbyggnaden, som idag hyser Upplandsmuseet, är beläget på Kvarnholmen i Fyrisån där vattnet än idag strömmar genom ett av hjulhusen. Redan 1286 startades kvarndriften 2 på holmen och år 1643 fick Uppsala universitet kvarnen i gåva av drottning Kristina. Universitetet hade sedan monopol på all malning i Uppsala fram till 1780-talet. Den nuvarande kvarnbyggnaden uppfördes under 1760-talet och var i drift till 1946.

DIG000084

Akademikvarnen år 1901. Foto A Dahlgren. Uppl.-museet

Under slutet av 1950-talet byggdes kvarnen om för att kunna inhysa Upplandsmuseet. Invändigt har byggnaden modern standard med vackra utställningslokaler, café och butik. Vid ett besök i hjulhuset kan man än idag uppleva hur vattenkvarnen fungerade och se hur Fyrisåns vatten strömmar genom byggnaden. Kvarnen är, liksom fastighetens övriga byggnader, byggnadsminnesförklarad.

Fattigmagasinets Väderkvarn

Fattigmagasinets väderkvarn byggdes 1788 av stadens borgare efter det att universitetets nästan 150-åriga kvarnmonopol (Akademikvarnen på Holmen i Fyrisån) då hade upphävts. Den kvarnen var, vilket också dess namn anger, ett led i den dåtida socialvården. Fattigmagasinets Väderkvarn var beläget på Väderkvarnshöjden, som åtminstone delvis finns bevarad på baksidan av det flerfamiljshus som finns längs Väderkvarnsgatan mellan Vaksalagatan och Hj. Brantingsgatan. Höjden syns bäst från Hj. Brantingsgatan.

Uppsala Ångkvarn/Kungsörnen/Nord Mills

Uppsala Ångkvarn AB kan härleda sitt ursprung till 1864. Då fick Uppsala sin första ångkvarn, den s.k. ”Eldkvarn” belägen vid Uppsala hamn. ”Eldkvarn” ägdes av ett konsortium bestående av spannmålshandlaren, kvarnägaren och kryddkramhandlanden Carl Wilhelm Ulander1 (1820-1911) – en mångsysslare som även grundade Uplands Enskilda Bank för vilket företag han också var chef. ”Eldkvarn” ägde han tillsammans med bagarmästarna Carl Åberg och Hans Jessen Feith, båda framstående bagarmästare i staden. Särskilt Carl Åberg gjorde sig känd som en skicklig mångsysslare och entreprenör. Han satsade pengar i såväl Upsala Valskvarn som i Upsala Ångkvarn och han var på sin ålders höst via sonen Edvard med om att starta verkstadsföretaget Fabriks AB Osmund.

När Upsala Ångkvarn AB bildades 1874 skedde det genom en fusion av de båda företagen ”Eldkvarn” och Svartbäckens brännvinsbränneri. Det senare företaget ägdes av spannmålshandaren, brännvinstillverkaren och kryddkramhandlaren Henrik Wilhelm Söderman i konsortium med viktualiehandlanden Frans Otto Törnlund och brännmästaren Adolf Olofsson, som var den som svarade för brännvinstillverkningen.

Förutom kvarnrörelsen och brännvinsbränneriet ingick i Upsala Ångkvarns produktion även en makaronifabrik och en jästfabrik. Kvarnrörelsen har hela tiden varit den helt dominerande verksamheten, men under årens lopp har olika tillverkningar utöver mjölet skett. Så var t.ex. brännvinstillverkningen en stor produkt ända fram till 1946 och jästen fram till mitten av 1950-talet. Andra stora produkter var havregryn, makaroner och frukostflingor.

De stora vinsterna från tillverkning och försäljning av brännvin, dvs. samma slags inkomster som de hade som möjliggjorde tillkomsten av Upsala Ångkvarn. Här finns förbindelselänken mellan Uppsalas första s.k. fabriksrörelse, brännvinstillverkningen från 1790-talet, och den moderna industrins tillkomst. Detta var dock något, som företagsledningen och ägarna sällan eller aldrig gjorde väsen av.

Flygfoto Ångkvarnen,1947 flygtrafik ab

Ångkvarnen år 1947. Foto: Flygtrafik AB. Uppl.-museet

Upsala Ångkvarn AB blev ett företag som utvecklades snabbt och bolaget var år 1890 med sina då 80 anställda Uppsalas största arbetsgivare. Men innan man kom så långt kantades vägen av intensiva slitningar mellan ägarna, vilket bl.a. ledde till att H W Söderman under senare delen av 1870-talet för några år tvingades bort från företaget. Med Södermans återkomst till bolaget 1882 genomfördes stora förändringar och då inte bara i företagsledningen utan också i produktionsapparaten. Nya maskiner anskaffades till såväl kvarnen som till spritfabriken. ”Upsala Aqvavit”, ett brännvin tillsatt med kummin, blev en populär storsäljare. 1885 utökades produktionssortimentet inom bolaget med pressjäst och en särskild fabrik för den produktionen byggdes.

jästfabriken

Jästfabriken. Foto: THbg

Uppsala har gång på gång under århundradenas lopp drabbats av förödande bränder. Inte heller Upsala Ångkvarn undkom eldens framfart. En brand ödelade stora delar av kvarnen den 29 november 1900. Efter branden blev kvarnen föremål för om-, till- och återuppbyggnad.

1957 sålde familjen Söderman kvarnrörelsen till Axel Wenner-Gren. Året därpå fusionerade han företaget med Upsala Valskvarn för att senare sälja hela företaget till Kungsörnen AB, som också blev det nya namnet på företaget. Kungsörnen AB, som var ett Stockholmsföretag med rötterna i Skåne, hade grundats 1904 och ägdes av Lantmännen (SLR).

Idag ägs kvarnen i Uppsala av Nord Mills AB, som är Nordens ledande kvarnföretag med verksamhet i alla de nordiska länderna samt i Tyskland och Lettland. Nord Mills AB är ett företag inom livsmedelskoncernen Cerealia som ägs av Sveriges Bönder. Vid kvarnen i Uppsala mals spannmål, som i allt väsentligt hämtas från Uppsalaslätten.

Uppsala Valskvarn

I kv. Njord vid Vaksalatorg fanns sedan 1880 ett mindre kvarnföretag som 1914 befann sig i konkurs. Detta företag övertogs då av det nybildade företaget AB Upsala Valskvarn. Bakom detta nybildade företag, som startade med ett aktiekapital om 150 000 kr, fanns driftiga entreprenörer som grosshandlaren Gustav Edlund, bagarmästaren Edvard Åberg och godsägaren Fredrik Gustafsson. Som VD i företaget placerades Gustav Edlunds brorson Martin Edlund under vars ledning företaget utvecklades snabbt.

Valskvarn 1930 PS07282

Valskvarn kring 1930. Foto Paul Sandberg. Upplandsmuseets saml.

Redan under sitt första verksamhetsår kunde Valskvarn redovisa vinst på en cirka en halv miljon kronor som då var oerhört mycket pengar och på bara några år var Upsala Valskvarn ett mångmiljonföretag och det ursprungliga aktiekapitalet om 150 000 kr mer än sexdubblat. AB Upsala Valskvarn marknadsförde sina mjölprodukter under namnet ”VASA”. Kvarnens ”ångpreparerade” ”VASA HAVREGRYN” och ”VASA HAVREMJÖL” lanserades i förpackningar utsmyckade med en synnerligen tilltalande bild av Uppsala slott. Vetemjölskvaliteter salufördes under varumärkena ”VASA LYX” och ”VASA
KRONAN”. Dessutom producerades rågmjöl, siktmjöl och havremjöl och därtill kom en omfattande partihandel med korngryn, ärter och kraftfoderblandningar av olika slag.

Kvarnrörelsen i kv. Njord kompletterades med att man samtidigt arrenderade och drev den gamla Akademikvarnen på Holmen i Fyrisån där bl.a. kraftfoderblandningarna producerades. Med Upsala Valskvarn fick Uppsala ett andra – vid sidan av AB Uppsala Ångkvarn – kvarnföretag i mångmiljonklassen. 1957 förvärvades Uppsala Valskvarn av då Axel Wenner-Gren ägda Upsala Ångkvarn för att några år senare (1963) fusioneras med Kungsörnen AB (f.d. Upsala Ångkvarn), som ägdes av Sveriges Lantmän (SLR) Upsala Valskvarn hade vid halvsekelskiftet 1950 en årsomsättning som uppgick till cirka 15 milj. kronor och företaget hade då drygt 120 anställda.

År 1930 byggdes den stora, numera rivna, kvarnbyggnaden i kv. Njord vid Väderkvarnsgatan med sina sjutton åttavåningars silos längs Väderkvarnsgatan. Den anläggningen var på sin tid ett under av kvarnindustriell modernitet med den ena stora salen efter den andra praktiskt taget utan damm och utrustade med moderna maskiner och apparater i blankt stål, som i allt väsentligt ”skötte sig själv”.

Roland Agius

©Uppsala Industriminnesförening och Roland Agius

År 1939 firade Upsala Valskvarn sitt 25-årsjubileum. Med anledning av detta gav man ut en liten bok som Hans Edlund haft vänligheten att skänk till industriminnesföreningen. Klicka här för att ladda ner en kopia av boken i PdF-format.

Valskvarn 001