I Uppsala har det funnits ett stort antal större och mindre bryggerier – Holmens, Erlangens m fl. Många av dessa kan dock knappast betraktas som industrier; det rörde sig snarare om hantverk.

bayerska 2

Takskylten

Det överlägset största och viktigaste bryggeriet och det som överlevde längst av alla var Upsala Bayerska Bryggeri AB. Företaget grundades redan i mitten av 1800-talet och avvecklades 1967 i samband med att öltillverkningen i Uppsala upphörde. Inte mindre än 174 personer var då anställda inom företaget.

Man kan kanske hävda att Stadsbibliotekets tegelfasad minner om områdets industriella historia, liksom den gamla takskylten vid ingången från Klostergatan.

 

I sin bok Industristaden Uppsala berättar Roland Agius följande:

”Vintern 1856/57 anlade den vetenskapligt utbildade friherren Henrik von Düben (1817-1889) från Rasbo ett bayerskt ölbryggeri i kv. Sandbacken på Svartbäcksgatan 13. För ändamålet hade han köpt tomten nr 2 i kvarteret av klädeshandlaren Henrik Söderberg, en gammal borgargård från slutet av 1700-talet.  Det var en plats som enligt von Düben var mycket lämplig att bedriva bryggeriverksamhet på. Omedelbart efter förvärvet lät han riva stall- och fähuslängorna vid Klostergatan för att bygga nya lokaler för bryggeriets behov.

von Düben enl RA

von Düben

Bryggerihuset lät han bygga i tre våningar med källare längs Klostergatan. Här rymdes de lokaler som erfordrades för att brygga s.k. bayerskt öl. I kvarteret fanns också byggnader för spannmålsmagasin, mälteri, torkplåt (även kallat ”kölning”, dvs. ett arrangemang som genom torkning stoppade groningen av spannmål), maltmagasin m.m. För den slutliga jäsningen användes en äldre iskällare inne på gården.

1860 bildade von Düben tillsammans med bryggmästaren Erik Abraham Didriksson det nya Bryggeribolaget von Düben & Co. Efter bara ett par år lämnade von Düben rörelsen och hans hälft i bolaget övertogs då av handlanden Erik Magnus Kellgren.

År 1865 sålds bryggerifastigheten med inventarier till det då nybildade Uppsala Bayerska Bryggeri AB och det företaget behöll såväl namnet som platsen och verksamheten så länge företaget existerade, dvs. ända fram till nedläggningsåret 1967.

Vid bildandet av bolaget fanns 39 aktieägare, däribland Henrik Wilhelm Söderman (1829-1901) och Frans Otto Törnlund (1829-1898), två borgare i staden som i större utsträckning än flertalet andra påverkade Uppsalas utveckling under det begynnande industrialiserings-skedet. H W Söderman utsågs till bolagets verkställande direktör. Andra stora aktieägare från starten var förre ägaren till Svartbäckens brännvinsbränneri, Carl-Eric Grönbeck och Gustav Algot Sandström.

H W Söderman

H W Söderman

Den förste bryggmästaren i det nybildade bolaget hette Pehr Sjögren. Han hade vissa svårigheter att lösa de bryggeritekniska problemen fullt ut varför styrelsen då och då nödgades konstatera att ölet var dåligt och ojämnt. Men företaget gick trots detta bra ekonomiskt och i produktionen koncentrerade man sig på maltdryckerna. Produktionen vid bryggeriet utgjordes till en början av bayerskt öl, svagdricka och sodavatten men kom senare att tillföras även andra drycker som t.ex. lageröl, pilsneröl, iskällarpilsnerdricka, gambrinus (svagdricka enligt pilsnermetoden), och porter.

Under perioden från 1870-talet och framåt byggdes ett flertal nya  viktiga byggnader, bl.a. ett stort stenhus till spannmåls- och maltupplag. Ritningarna till denna anläggning beställde bolaget från Chemnitz i Tyskland medan byggmästare Åsberg i Uppsala svarade för byggandet. År 1881 uppfördes den stora magasins- och källarbyggnaden med gavel mot S:t Olofsgatan och 1908 byggdes fabriks- och kontorslokaler för Apotekarnas Förenade vattenfabriker, som Upsala Bayerska Bryggeri var en av initiativtagarna till. Samtidigt förbättrades hela tiden bryggeriinredningen.

År 1966 lades bryggerirörelsen ned. Och Uppsala blev ännu en industri fattigare.”

Några bilder ur Upplandsmuseets samlingar. Klicka på dem för att förstora.

Hörnet ST Olf-Drbrun 1901_02 A Dahlgren Uppl

Järnbrogatan (S:t Olofsgatan) mot sydväst från Dragarbrunnsgatan. Bryggeriet hade en stor gård mot Järnbrogatan. Magasinet till vänster uppfördes 1881 enligt 1880 års stadsplan. Byggnadens gavel mot gatan placerades och utformades därför med tanke på att den skulle komma att vetta mot den breda esplanad som Järnbrogatan skulle göras till enligt stadsplanen. ” Ur Ehn & Elfström, Sekelskiftets Uppsala i Dahlgrens bilder. UM

bayerska AD017

Klostergatan mot väster från Dragarbrunnsgatan. I mitten reser sig Bayerska Bryggeriets bryggerihus, uppfört 1856 av den förste bryggaren på platsen friherre Henrik von Düben, men om- och påbyggt 1887. Ur Ehn & Elfström, Sekelskiftets Uppsala i Dahlgrens bilder. UM

bayerska maskinsalen OD364 (1)

Maskinsalen före 1914. Foto. H Osti. UM

bayerska GS03880

Foto G Sundgren. UM

Osti före 1914

Foto H Osti före 1914. UM

bayerskaehn 1983 uppl

Strax före rivningen Foto Ola Ehn, UM

Mältning. Foto G Sundgren. UM

Mältning. Foto G Sundgren. UM

Nya uniformer år 1954. Foto: G Sundgren. UM

Nya uniformer år 1954. Foto: G Sundgren. UM