KLICKA PÅ BILDERNA!!

Starten på Kålsängsgränd

Den som idag ser såg den anonyma och rivningshotade i april 2014 rivna byggnaden med adress Suttungsgränd 4 kan kunde näppeligen ana att detta hus kan  kunde vittna om en viktig del av Uppsalas industrihistoria. Huset uppfördes 1941 (av Anders Diös AB) och utgjorde en tillbyggnad av hörnfastigheten Suttungs gränd/Fjalars gränd. I denna byggnad, som numera också har rivits, startade direktör Martin Edlund år 1936 Upsala Sidenväverier AB som ett dotterbolag till Upsala Valskvarn. Dessa lokaler i kv. Suttung togs för  övrigt över från Chokladfabriken Fyris.

Väveriet tillverkade klänningstyger i små serier av hög kvalitet. Först arbetade man med såväl natursiden som konstsiden, men senare övergick man till nylon och terylene. Så småningom kom väveriet att också ägna sig åt teknisk väv för bl a målkorvar och postsäckar.

Storsatsning vid Kungsgatan

Byggnaden 1941 utgjorde en djärv satsning mitt under brinnande krig, men redan 1947 var det dags för en ny expansion. Då uppfördes en stor och betydligt rationellare byggnad längre ut på Kungsgatan 66,  mellan Kungsgatan och järnvägen.

Så här skrev signaturen Long i Tidningen Upsala i oktober 1948:

Det var en stor och pampig invigning av Upsala Sidenväveriers nya fabrik i Kungsängen på måndagen i närvaro av en synnerligen representativ församling med landshövding Hilding Kjellman i spetsen. Edlundkoncernen hade först arrangerat en fängslande visning av fabriken, som demonstrerades av sakkunniga ciceroner, bl. a. företagets chef disponent Folke Edlund, koncernens chef direktör Martin Edlund och intendent Tore Edlund. Därefter kom en stunds avkoppling i den trevliga personalrestaurangen och slutligen som festlig clou en vackert arrangerad och synnerligen angenäm middag å Östgöta nation för hundratalet inbjudna representanter för myndigheter i Uppsala stad och län, industrichefer, bankchefer, entreprenörer och press.

Klockan tre inleddes visningen med samling i den stora hörsalen en trappa upp i kontorsflygeln. Disponent Folke Edlund lämnade en kort redogörelse för Upsala Sidenväveriers expansion alltsedan år 1936. Redan vid denna orientering fick man ett starkt intryck av vad skicklig ledning, god blick för affärer och förmåga att ta en chans i rätt tid betyder för ett företags utveckling. Svårigheter är till för att övervinnas, skulle man kunna sätta som motto för Edlundkoncernens industriella insats — den tanken tänkte säkerligen många vid rundvandringen genom det nya fabrikskomplexet.

En detaljskildring av hela fabriken låter sig tyvärr ej göra av brist på utrymme. Hela den invecklade procedur som ligger mellan råvarans — i det här fallet från kontinenten importerat garn, gjort av svensk gran — vandring från lagret via spolsal, varpsal, klistringssal, vävstol och fram till glänsande konstsilke- eller natursilkevara för vidare befordran via försäljningsorganisationen till avnämare runt om i Sverige låter sig inte beskriva i detalj av en osakkunnig pressman. Låt oss därför övergå till att något skildra de storartade sociala anordningarna för den till inemot tvåhundra uppgående personalen.

SOCIALA ANORDNINGAR

Där finns t ex utanför fabrikskomplexet en vacker pergola med näckrosdamm för rekreation under pauser i arbetet. Där finns vidare en verkligt inbjudande personalrestaurang — inredd i behagligt mjuka färger med hänsyn tagen till vad vackra textilier, inbjudande sittgrupper och vackra blomarrangemang betyder. Från denna restaurang serveras mat till självkostnadspris och personalen kan vidare köpa färdiglagad mat till avhämtning efter arbetsdagens slut — ett gott initiativ bland många. Välplanerade omklädningsrum med dusch och bastu, pingpongsal och utanför anläggningen krocketplan och kolonilotter kompletterar välfärdsanordningarna.

FINT BARNDAGHEM

Sist men inte minst måste något sägas om det daghem för den kvinnliga personalens barn, som i dagarna öppnats. Till ett pris av endast 90 öre per barn och dag får de anställda lämna in sina barn där på morgonen och kan sedan arbeta i tryggförvissning om att de små har den bästa tänkbara omvårdnad. Tre mål mat får barnen, det finns praktiska sängar för den obligatoriska vilan, en myckenhet ändamålsenliga leksaker för inomhuslek och lika trevliga anordningar för utevistelsen. En utexaminerad barnträdgårdslärarinna och en barnsköterska. sörjer för uppsikten av de maximalt femton barn man kan ta emot i lokalerna och ljusa och trevliga möbler, ja, till och med :piano för rytmik och danslek fullständigar den positiva helhetsbilden.                  

STOR MASKINPARK

Vi hoppas givetvis att våra sociala arrangemang skall tilltala de arbetssökande och anställda, kommenterar intendent Tore Edlund under visningens gång vid samtal med TU :s medarbetare. Vi vill inte förneka, att det många gånger varit svårt att få tillräckligt antal kvinnliga anställda. Vi har därför successivt övergått till att ta in manlig personal. För närvarande är proportionerna ungefär 50-50- på detta område och bland de anställda finns rätt många utlänningar.

Samtidigt har vi självfallet sörjt för maskinell topprustning. Det finns sinn­rika varp-, klistrings-, spolnings- och vävmaskiner. En del kommer från Tyskland, en del från Schweiz, som efter kriget ensamt står för leveranserna. Alla vävstolar har ännu inte anlänt till fabriken Men är beställda och man räknar med att vid full maskinpark ha c:a 210 vävstolar i gång i den väldiga vävsalen. För närvarande har man 168 vävstolar.

Bilderna ovan är från nya fabriken på Kungsgatan 1948. Foto: Ateljé Wahlberg. Industriminnesföreningens samlingar.

MODERNA FINESSER

Den nya fabriken med adress Kungsängsgatan 66 fick byggnadstillstånd år 1946. Den ligger på en tomt omfattande ej mindre än 24,000 kvm. Fabriksan­läggningens totala areal omfattar 7,800 kvm, och består av en lågbyggnad i mitten om cirka 40×120 meter och tvenne flygelbyggnader om vardera 40 x15 Meter. Den inrymmer fabriks-, kontors-, lager– och expeditionslokaler samt ovannämnda personalanläggningar. Alla moderna finesser har iakttagits vid byggnationen; modern golvbeläggning, ljudisolering, dagsljusbelysning och praktiskt kommunikationssystem mellan olika avdelningar förtjäna ett omnämnande innan vi övergår till att skildra festmiddagen på Östgöta nation.

HÖGTIDSTAL AV DIREKTÖR MARTIN EDLUND

 Middagen inleddes klockan sex. I denna deltog samma representativa för­samling som vid visningen tidigare på dagen. Det var festligt dukade bord, god mat och dryck, lagom korta tal, mu­sik av ett kapell med musikdirektör Göte Granström som dirigent och sist men inte minst allmänt glad och angenäm stämning. Disponent Folke Edlund välkomsttalade och vände sig särskilt till landshövding Kjellman, lektor Sven Lide, ombudsman Tycho Hedén samt representanter för banker, industrier, militär, industrikommission, entreprenörer, delegater för egna anställda och pressen.

Högtidstalet hölls av direktör Martin Edlund som i roande och uppriktiga ordalag skildrade Upsala Sidenväveriers expansion fram till dess nuvarande kapacitet.

Vi betraktar fullbordandet av den nya fabriken som inledningen till ett nytt kapitel i företagets historia, sade dir. Edlund bl. a. Vi ser med spänning fram emot kommande tider. Tankarna går också gärna tillbaka till den tid som gått. Talaren fortsatte med en redogörelse för hur man 1936 förvärvade Fyris Choklad- och Karamellfabriks anläggning vid Kålsängsgränd och där startade i blygsam skala med 12 vävstolar. Några månader därefter utvidgade man till ytterligare 18-20 vävstolar och sedan har utvecklingen fortskridit i snabb takt. Många barnsjukdomar skulle dock genomlidas under denna första tid och många besvärligheter övervinnas, så kommenterade direktör Edlund kort och gott det energiska och framgångsrika arbetet. Direktör Edlund framförde också ett varmt tack till landshövding Kjellman som ordf. i länsarbetsnämnden, ombudsman Hedén, DK-ordförande, direktör Erik W. Paues i Industrikommissionen samt alla dem, som, på ett eller annat sätt medverkat till skapandet av det nya industrikomplexet.

GÄSTERNAS TACK

Efter desserten framförde byggmästare Gottfrid Lindgren entreprenörernas tack till Edlundskoncernen och lämnade en del detaljsiffror, avsedda att belysa den nya fabrikens omfång och kapacitet.

Gästernas tack framfördes spirituellt av landshövding Kjellman, som betonade att man inför Upsala Sidenväveriers utveckling känner berättigad lokal stolthet och stimulans.

Så bröt man upp från taffeln och övergick till kaffe och samkväm. Som underhållning bjöds bl. a. på käck lutsång av fil. mag. Erik M. Carlsson känd f d studentsångare.

Se, det var en riktig fest!

Long

Upsala Sidenväveriers nya anläggning planerades av företagets fackmän och chef, disponent Folke Edlund, i samarbete med byggnadsarkitekten Simon Lindsjö, Uppsala. Byggnadskonstruktionen utarbetades av ingenjör S.-E. Bjerking, Uppsala. Konstruktör för värme- och ventilationsanläggningar var Ragnar W. Larsson Stockholm, och huvudentreprenör byggnadsfirman Gottfrid Lindgren, Uppsala.

Golvläggning på nybygget på Kungsgatan 66 år 1947. Foto A Sagerholm. Upplandsmuseet

Slutet

När företaget var som störst hade man 250 anställda och var en av Uppsala större industrier. Under 60-talet blev dock konkurrensen för svår och 1971 lades företaget till slut ner. Byggnaden på Kungsgatan kom att användas av Slotts  intilliggande fabrik under några år och revs sedan i slutet av 80-talet i samband med Slotts utvidgning.

År 1939 firade Upsala Valskvarn sitt 25-årsjubileum. Med anledning av detta gav man ut en liten bok som Hans Edlund haft vänligheten att skänk till industriminnesföreningen. Klicka här för att ladda ner de sidor som handlar om Sidenväverierna. Klicka på bilden nedanför att ladda hela boken i PdF-format.

Valskvarn 001

THbg