Välj en sida

Frågor och kommentarer

Björn

   Owe

Denna sida är avsedd för kommentarer, frågor och synpunkter som rör Uppsalas industriella historia, på Industriminnesföreningens verksamhet och på dess hemsida. Vi är tacksamma för alla inlägg och ska göra vårt bästa för att ta tillvara synpunkterna och att besvara frågor.

Utrymme för att lämna kommentarer finns längst ner på sidan. Om du inte vill att ditt inlägg ska synas här går det naturligtvis bra att skicka det direkt till info@uppsalaindustriminnesforening.com

75 Kommentarer

  1. Carola Sandelius

    Hejsan !
    Undrar när Hästens Skor lokaler revs och vad som är kvar idag ??
    Tacksam för svar !
    Mvh Carola

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,
      Hästens skofabrik har faktiskt inte rivits utan finns kvar mellan ån och Svartbäcksgatan. Den har byggts om till kontor och används främst av kommunen.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
      • casper resman

        kan du ge mig exemple på 3 företag här på hemsidan som jobbar inom den gröna näring?

        Svara
        • Torbjörn Hedberg

          Hej,

          Det kan jag nog inte, såvida man inte gör en väldigt generös definition av begreppet ”grön näring”.
          Vänligen
          Torbjörn

          Svara
  2. Bo Thornberg

    Hej,
    Min far Åke Thornberg var arkitekt och processingenjör och ritade det nya slakteriet i SGS Uppsala som invigdes 1960 eller 1961. Jag skulle vara tacksam för att få reda på det rätta året för att kunna placera olika skeenden i min barndom i relation till detta år. Jag är född 1953 och 1954 (1955?) flyttade vi till Uppsala där min far fått uppdraget att designa den nya slaktprocessen. Jag minns att vi hyrde i Skanör den sommaren tillsammans med andra släktingar och att vi förgäves väntade på att Åke skulle få tid att komma ner till oss. Sen åkte min mor upp till invigningen som förmodligen var nån gång i slutet på sommaren. 1962 flyttade vi till Sollentuna då min far fått jobb på FAO i Stockholm och därför antar jag att invigningen var 1961.

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,
      Slakteriet invigdes högtidligen den 29 juni 1960. Men redan tidigare hade anläggningen successivt tagits i bruk. Byggandet inleddes vid årsskiftet 1955/56 och då byggdes det egentliga slakteriet som senare kompletterades med diverse tillbyggnader. Andra byggnader tillkom såväl före som efter 1960. Enligt uppgift ritades och projekterades det hela av Kommunernas Konsultbyrå/Landsbygdens Byggnadsförening (LBF), dvs av det som så småningom blev K-Konsult. Var din far anställd på LBF eller hade han uppdrag därifrån?
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  3. Martin

    Hej.

    Jag har hittat en gammal Almqvist & Wiksell (Kent eller Hent) 4 takts motor i genomskärning, men får inte ihop historien eftersom det var ett bokförlags perioden 1839 – 1910, vore tacksam för nån info kring denna objekt.

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Almqvist & Wiksell var, som du skriver ett tryckeri och bokförlag och sysslade knappast med att skära upp 4-taktsmotorer. Man gav visserligen ut läromedel, men de var så vitt jag vet enbart tryckta sådana. Är din motor något som man skulle ha kunnat utnyttja i undervisning?
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  4. Birgitta Eriksson

    Hejsan. Jag jobbade på Nordiska Bandväveriet på 60-talet och en bit in på 70-talet. Sysslade med mönsterritning och sparade under åren ex av etiketter som vävdes på fabriken. Har en bunt en del riktigt snygga märken. Finns det på föreningen nåt om Bandväveriet? Jag donerar gärna mina etiketter om intresse finns att spara dom.

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Vi har uppmärksammat Bandväveriet med en liten berättelse i vår utställning. Men tyvärr är ju utställningen stängd just nu på grund av …
      Det vore roligt att se vad Du har och vad Du kan berätta om. Vi tar kontakt så att vi kan diskutera vad vi kan göra tillsammans och vad vi kan ta hand om. Och försök att komma förbi när vi öppnar igen.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
    • Lennart Göransson utställningsproducent

      Vi har öppet alla söndag f o m den 3/10 kl 13-16 t o m mitten av november.

      Svara
  5. Majlis Söderlund

    Vad har ni gjort med förpackningen? Svår att få grepp om flaskan och mycket svårt att trycka ur senapen fastän jag har starka nypor. Flaskan är alldeles för hård och modellen inte bra.
    Jag har sett mig om efter annan senap tyvärr. 😘👎🏿👎🏿

    Svara
    • Veronica Andersson

      Hej.
      Jag skylle vilja se alla bilder som togs på scan i Uppsala innan nedläggningen.
      Jag är själv med på minst 1 kort,
      Jag har en Facebook sida som heter Farmek ock vänner,där lägger vi ut gamla som nyare bilder..
      Kan man komma över bilderna på nåt sätt?

      Svara
      • Torbjörn Hedberg

        Hej,
        Tyvärr har vi på Industriminnesföreningen inte några fler bilder. UNT och fotograf Isak Olsson har naturligtvis fler. Tack för tipset om er Facebooksida.
        Vänligen
        Torbjörn

        Svara
  6. Björn Hagelin

    I min släkt- o hembygdsforskning har jag hittat (N)Anny Elisabet Andersson född i Viksta 1906 och gift Eriksson. 1940 anges hon som fajansarbetare på UE.
    Kan någon ge mig information om henne och/eller vad arbetet gick ut på?
    Med önskan om ett gott 2021.
    Björn Hagelin, Sthlm

    Svara
  7. Lasse Rylander

    Hej1 Jag letar efter en liten livsmedelsaffär som låg på hörnet av Övre Slottsgatan -Åsgränd där Uppsala studentkår ligger i dag jag arbetade där som springschas på eftermiddagarna efter skolan i början av 60-talet. Det var en Hakons butik . Jag tror att den ägdes av två äldre tanter. M,V,H. Lasse Rylander

    Svara
    • Sofia

      Hej!
      Min fars två ogifta mostrar hade en liten livsmedelsbutik, som de drev vid denna tidpunkt alternativt från -30 talet och oklart hur långt fram.. Jag har fått uppfattningen att den låg på Timmermansgatan 3, som nu är riven sedan 50 år.

      Svara
  8. Britt PEterson

    var kan jag i göteborg hitta taffelsenap

    Svara
  9. Inga-Britt Hultmar

    Hej!
    I en handskrift efter en person som levde i Uppsala runt 1890, skriver han följande:
    Hos tunnbindare Eriksson på Erlangeborg blev jag inte gammal. Troligtvis insåg mäster E. att jag passade bättre som trädgårdselev vid Krusenbergs gård i Alsike socken.
    Min fråga är om Erlangens Bayerska bryggeri möjligen kallades för Erlangeborg i folkmun?

    Svara
    • Inga-Britt Hultmar

      Hej!
      Har själv hittat svaret på min fråga.
      I Husförhörslängden för Uppsala domkyrkoförsamling ”FD” på Man hem står det ägare Erlangens Bryggeri Aktiebolag Erlangenborg.

      Svara
      • Torbjörn Hedberg

        Hej,
        Erlangenborg var ett hus som låg på Kyrkogårdsgatan 37.

        Svara
  10. Josefin Borg

    Hej!
    Jag är nyfiken på Normann Bröndbo och företaget Normann Bröndbos kranbilar, men har svårt att hitta vidare information.
    Har ni några tips om var jag kan leta vidare?

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,
      Jag minns flyktingen och norrmannen Bröndbo från min barndom i Vendel, hur han började jobba hos Hambergs och hur han skaffade och byggde om amerikansk surplus-materiel. Säkert finns det sådana som jobbat på Hambergs som har mer att berätta.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  11. Jan Hellberg

    Direktören för Stål och maskin i Uppsala var under en period Matts Vigborg.
    Det konstiga är att när jag söker på det namnet, Matts Vigborg, i svenskt portträttarkiv får jag träff på namnet Matts Bergom Larsson.

    – Frågan: Matts Vigborg och Matts Bergom Larsson är det samme person?

    – Om så: varför namnbyte och vid vilket år?

    Svara
  12. Claes Frisk

    Hej-
    Jag har en äldre motorbåt, byggd 1910. Jag försöker hitta båtens proveniens. Jag har hittat en ritning på DigitalaMuseum, som kan vara min båt. På ritningen, som är daterad mars 1905, står det att ritningen är skickad till AB Nymans Verkstäder i Uppsala.
    Jag har idag varit på flera ställen för att hitta något om båttillverkning som Nyman har gjort. Det har inte gått så bra. Jag har varit på Riksarkivet i Uppsala, Stadsarkivet samt Uppsala museum. Nu hoppas jag att ni kan hjälpa mig. Vet ni om det finns någon dokumentation om Nymans båttillverkning?
    H/ Claes, 0725025792

    Svara
  13. Gunbritt Tiderblom

    Varför finns inte maniol handkräm längre?

    Svara
  14. Eje Åhs

    Hej!
    Svenska beklädnadsarbetareförbundet hade en verkstadsklubb i Skutskär kring (åtminstone) 50- och 60-talen. Verkstadsklubben ska ha varit vid ”Svenska Warners Filialfabrik” i Upplandsbodarna. Jag hittar ingen information om denna fabrik eller företaget. Känner ni till den, och i så fall vad för typ av fabrik det var?
    Hälsningar, Eje

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,
      Jag vet inget om just Svenska Warner, men Warner& Sons var ett klassiskt brittiskt företag i textilbranschen. Se https://www.warnertextilearchive.co.uk/about-us/history/ Kanske kan man på Warner Textile Archive i Braintree bekräfta att Svenska Warner var en del av Warner & Sons och kanske man också har upplysningar om just Svenska Warner.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  15. Per Einarsson

    Taffelsenap tillverkas fortfarande men säljs bara till julen. Har sett att det fortfarande en bra bit in i januari finns en del kvar i butikerna. Rekommenderar att du hittar/köper/konsumerar den ganska snart eftersom jag upplever att den avtar i styrka/smak ganska fort efter,viss tids lagring.

    Svara
  16. Lars Englund

    Ni skriver att huset, vari Gustaf A Berglöf Trikåfabrik höll till, revs 1982. Denna information är felaktig – den revs 1986.
    Jag loggade in på UNT Arkiv och läste i en UNT från den 26 november 1986 att övriga hus runt nämnda hus revs 1982 men inte detta hus.

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,
      Tack för denna upplysning. Jag ska korrigera texten.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  17. Rudolph Söderström

    Att Uppsala va sådan tegelstad de va nytt för mig’
    Har en fråga om Uppsala Ekeby bruk, vad gjorde dom, vad jag vet så gjorde dom keramik väldigt tjusiga saker har också en tanke var det också tegelbruk, vad keramikens lera, var tog de den ifrån, har hört Italien, kan det stämma intressant om man fick något som vet om det. Delar av bruket finns ju kvar bl a disponentvilla till och med, men sedan är det ombyggt för olika företagare.
    Jag har själv bott i Häggeby på deras gård på 50-talet,

    Svara
  18. Kenneth Florén

    när man tittar på alla bilder så kommer man att bli nostalgisk.Det ska bli mycket trevligt att komma och se på utställningen & uppleva Gamla minnen. Kenneth Florén

    Svara
  19. Per Geyer

    Hej. Har en släkting som var kappsömmerska, troligen på kappfabriken. Hon gifte sig med en skräddarmästare från Köpenhamn 1927. Jag undrar hur de två ens kunde träffas. Hade fabriken möjligtvis något samarbete med skrädderier i Danmark?

    Svara
    • Lennart Göransson

      Hej Per! Jag intervjuade för en del år sedan en kvinna som arbetat på Kappfabriken. Ett utdrag finns under fliken
      ’berättelser’ här på hemsidan. Inget specifikt svar på din fråga kan ges från detta. Men som jag minns så sökte en del kvinnor jobb på andra håll för de ville lära sig mer i yrket. Kanske Danmark kunde vara ett alternativ för några av dem?

      Svara
  20. Jan Alkebring

    Tack för informationen. Intressant att Osmund tillverkade så vitt skilda produkter som härdugnar och skridskor och skridskoslipar.
    Jag skall passa på att titta in på muséet när jag har vägarna förbi Uppsala.
    Mvh Jan Alkebring

    Svara
  21. Jan Alkebring

    Hej, snygg hemsida.
    Jag har en skridskoslip som ser ut att vara av äldre datum.
    Den har en märketikett med Osmund Fabriks AB och SSM-2 nr 288.
    Med tanke på föreningens redovisning på hemsidan undrar jag om Osmunds även tillverkade skridskoslipar?
    Jag undrar också, om så är fallet, om ni möjligen kan datera den?
    Jag hittade även ett företag i Uppsala som heter SSM produkt AB som tillverkar och marknadsför skridskoslipar och verkar ha någon slags koppling till detta.
    Jag hittade även denna text ”skridskoslipmaskinen SSM-2 har funnits sedan i slutet av 60-talet då den konstruerades av Rune Gustavsson, då verksam på Osmund Fabriks AB i Uppsala”
    Om intresse finns har jag några bilder som jag kan skicka om jag får en mailadress.
    Mvh Jan Alkebring

    Svara
    • Owe Hedin

      Ja, Osmunds tillverkade skridskoslipmaskiner av olika modeller till idrottsklubbar men också en större modell till sportbutiker

      Många landslag i ishockey hade Osmunds skridskoslipmaskiner och Osmunds hade också representanter med på VM i ishockey flera gånger, det fanns utländska spelare som inte ville ha skridskorna slipade av någon annan en Osmundsrepresentanten.

      Rune Gustavsson, verkmästare och Kurt Jäderström försäljare slutade på Osmunds och startade SSM Produkt AB med hemvist på Seminariegatan i Uppsala. De tog också fram långfärdsskridskor i tre olika längder som tillverkades och såldes av Osdmunds. Båda två är avlidna sedan några år tillbaka, men det är möjligt att någon av Rune Gustavssons barn driver verksamheten vidare. Det kan ju var så att de har någon statistik kvar som Du kan få reda på tillverkningsåret på Din maskin.

      Under tiden dessa produkter tillverkades på Osmunds, så var jag inköpschef där och köpte in allt material till produkterna.

      Hälsningar

      Owe Hedin
      Vice ordförande i Uppsala Industriminnesförening.

      Svara
  22. Thomas Vilhelmsson

    Hej! Vilken fantastisk sida!

    Jag har en text som min morfarsfar skrivit. Han var född i Uppsala 1884 och skrev på 50-talet en skrift ”Min barndoms stad eller Uppsala vid slutet av 1800- och början på 1900-talet”. Den är indelad i olika kapitel, som affärslivet, industrin, nöjeslivet etc. Många namn som jag ser på er sida finns med.

    Han nämner Bewes lergodsfabrik – är det något ni känner till? De gjorde ”lergods för hushåll och prydnader”.
    MVh
    Thomas

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,
      Trevligt att du uppskattar sidan. Någon Bewes lergodsfabrik känner jag inte till. Jag misstänker att det som din morfarsfar syftar på var J P Boivies Kakelfabrik. Namnet ”Boivie” brukar ju uttalas just som ”Beve”. Boivies fabrik var en av Uppsalas många kakelfabriker och låg i hörnet av Skolgatan och Kungsgatan. Här tillverkades kakelugnar, keramik och hushållskärl. Företaget köptes av Upsala-Ekeby vid årsskiftet 1917/18 och tillverkningen samordnades med Upsala-Ekebys. Kakelugnstillverkningen lades ner 1918, men man fortsatte med hushållskärl och keramik.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  23. Jim Hellervik

    Fant 3 stk gamle senaps krus med lokk i min bestemors hus. A.B. Upsala Ättiksfabrik

    Noen vil kan vite hvor gamle de er?

    Selger de gjerne, bor i Oslo.

    Svara
  24. Gunnar Axelson

    Hej. Vår anfader Johan Lundberg död 1890 bodde på S:t Johanesgatan 4 . och var garverifabrikör iU-a. Min fråga är nu? Fins det någon information om garverirörelsen i U-a. Vore tacksam för svar. Mvh. Gunnar.

    Svara
    • Lennart Göransson

      Tack för frågan! Vi har ingen text på hemsidan som du väl märkt. Och vi har inget i museet heller. Det är nog Stadsarkivet (Fyriskällan) eller Länsmuseet som har något. Och kanske Landsarkivet? Möjligen finns något att hämta från vår webmaster Torbjörn Hedberg eller från Roland Agius.

      Svara
  25. Bim Spångberg

    Jag har ärvt en liten skulptur av min far som var från Uppsala. Med den följer ett visitkort:
    Firma ELO-Keramik
    Atelje (S:t Eriks Lervarufabriker
    Uppsala – tel 30210
    Ernst Lochschmidt
    Keram-ingenjör

    Skulpturen har en signatur som liknar ”Elg”
    Jag skulle gärna vilja veta lite mer om detta föremål.
    Vänliga hälsningar
    Bim Spångberg

    Svara
    • Lennart Göransson

      Tack för frågan! Björn Lööv kan säkert bistå dig. Tidigare i chefsposition i S:t Eriks.
      Nås via stbjorns@algonet.se eller via hemtelefon 018-36 68 09 eller 070-589 42 66

      Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,
      Ernst Lochschmidt var en österrikare som under senare delen av 50-talet fick hyra en lokal på S:t Eriks i Uppsala och utnyttja S:t Eriks ugnar för bränning av sin keramik. Han var framförallt skicklig när det gällde glasyrer och hade förmodligen utbildning som kemist. Främst gjorde han reliefer i form av keramikplattor. Min sagesman (Björn Lööv) kände inte till att han också gjort små skulpturer.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  26. Göte Hiller

    Varför har ni glömt Wikströms tryckeri som snart fyller 100 år ( startades 1917). Det skulle göras en monter med tryckerier och jag undrar när den är färdig.
    Typograf som arbetat på Wikströms, Appelbergs, Upplands Grafiska och AW
    Hälsningar Göte Hiller

    Svara
    • Lennart Göransson

      Hej Göte!
      Och tack för den berättigade frågan! Jo, vi arbetar med temat men eftersom det dels krävde ombyggnad i lokalen och dels finns en rad tryckerier att berätta om så tar det det både tid och plats i anspråk för att vi ska bli klara med detta. Utställningsgruppen samverkar med Leif Yngwe som sköter materialinsamlandet. Vi blir inte färdiga med allt till Kulturnatten i september. Men om du är uppkopplad på internet så kan du klicka på ett ’f’ på vår förstasida här på hemsidan. Då kan du se bilder i vår Facebook-sida från arbetet med tryckeritemat. Leif Yngwe tar gärna emot synpunkter och tips om du ringer honom. Och välkommen till utställningshallen så kan du se åtminstone de väggar med dekorer som vi gjort hittills.
      Vänliga hälsningar
      Lennart Göransson, utställningsansvarig

      Svara
  27. Roffe Heljefors

    Hej,

    Jag har en kommentar som gäller Berglöfs Trikåfabrik. Jag tror inte att det är riktigt att Trikåfabriken byggdes år 1897. Olika andra uppgifter cirkulerar och det finns en bild från 1901 där det tydligt framgår det då inte fanns någon trikåfabrik i hörnet av Hamnesplanaden och Kungsängsgatan.
    Roffe

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,

      Det här måste jag kolla! Tack för påpekandet.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,

      Jag tror att du har rätt. Framförallt finns ju Dahlgrens bild från 1901-2 (som jag gissar är den du syftar på) där man inte ser ett spår av Berglöfs. Och den är knappast feldaterad.

      Något bygglov för den aktuella adressen lämnades inte heller under åren från tidigt 1880-tal fram till 1904. Troligen avsåg ett bygglov från 1904 och 1905 just Berglöfs, men tyvärr kunde inte Stadsarkivet få fram bygglovshandlingarna.

      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  28. Lennart Granath

    Har i många år alltid haft Er ”Taffel-senap” men kan sedan snart 1 år tillbaka inte finna den i någon livsmedelsbutik i hela Eskilstuna, vad kan detta bero på? Tacksam för tips var jag kan vända mig i denna fråga.

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Det är nog så att Unilever la ner tillverkningen av Taffelsenap i samband med att Slotts senapstillverkning flyttades till Polen.

      Svara
      • Per Einarsson

        Taffelsenap tillverkas fortfarande men säljs bara till julen. Har sett att det fortfarande en bra bit in i januari finns en del kvar i butikerna. Rekommenderar att du hittar/köper/konsumerar den ganska snart eftersom jag upplever att den avtar i styrka/smak ganska fort efter,viss tids lagring.

        Svara
  29. Kjell Zetterberg

    Hej!

    Har fått tag i ett par enbart provade Hästen skor. Stämpel på insidan Hästen 8 96509 01 121. Kan man utläsa något av detta?

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej, Jag hoppas att någon av Industriminnesföreningens vänner kan ge dej besked. Har du försökt med Skoindustrimuseet i Örebro? Någon där kanske vet något.
      Torbjörn H

      Svara
  30. Maria Lindé/G Lindé AB

    Hej!
    Söker tillverkaren av examensring för civilingenjör Teknik i Uppsala 1983.
    Har en kund med denna ring och ringen behöver göras större.

    Stämplar i ringen är: M GAB U 18K kattfot I 10
    Ringen är i rödguld med vitguldskant, drygt 6mm bred och ca 1,7 mm hög.

    Är det ni som tillverkat den? Kan ni i så fall göra en storleksändring av ringen?
    Tacksam för svar med ev. pris och leveranstid.

    Med vänlig hälsning
    Marie Lindé

    G Lindé AB
    Sveagatan 3
    784 33 Borlänge
    0243-211639

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,

      Det är nog säkert Markströms i Uppsala som tillverkat ringen. Men av detta företag finns inte mycket kvar. Vi på Industriminnesföreningen kan inte hjälpa dej men hör med Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet). De kanske har något tips.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  31. Cristina Agdler

    Tack för informationen om Erlangens Bayerska bryggeri. Bryggeriet drabbades av brand den 5 mars 1900. Jag har läst artiklar i UNT från tiden och även polisrapporter. Vet någon något mera om branden?? Bilder??
    Det var min farfars farfar Anders Andersson som dog i branden. Jag är även intresserad av hur länge han hade arbetat på bryggeriet – finns det bilder?? Och hur såg Erlangenborg ut?? Alla tips mottages tacksamt!!
    Med vänlig hälsning
    Cristina Agdler, Kyrkvägen 4, 836 31 Lit

    Svara
    • Lennart Göransson

      Intressant fråga! Tror att Roland Agius eller Stig Rydh kan ha något att komma med. Du finner dem via Eniro.se. Kan tänka mig att både Stadsarkivet och Upplandsmuseet har foton liksom att det skrevs i Upsala Nya Tidning. På Universitetsbiblioteket finns mikrofilmade UNT-artiklar. Hör gärna av dig om resultatet! Vad jag tror så ägdes Erlangens av Pripps? Pripps och deras övertagare och ägare Carlsberg har sina arkiv deponerade hos Stockholms Företagsminnen i Bromma.

      Svara
  32. christer

    Hej har en ugn som heter special nr: 2034 osmund uppsala. min fråga är finns det asbest i isoleringen. Tack på förhand/christer

    Svara
    • Owe Hedin

      Hej !

      Vilken typbeteckning har ugnen och vilket tillverkningsår är viktiga data.
      Asbest förbjöds någon gång i början på 1970-talet.
      Hälsningar
      Owe !

      Svara
  33. Tommy Olofsson

    Varför heter det Ångkvarn? Var ånga energikällan som drev kvarnen?

    Svara
    • Lennart Göransson

      Precis så. Ångkraften var viktig i den tidigaste industrialiseringsperioden. Spelade stor roll också vid Bayerska bryggeriet förstås som tillkom i samma period som Ångkvarn med delvis samma intressenter i styrningen.

      Svara
  34. gunilla wiksell

    Hej igen!
    Min faster Sonja och min farbror Åke jobbade hela sina liv på kontoret. Sonja i ”kassan” och Åke som en av dir. På 80-talet uppkallades en senap efter min far: Apotekare Wiksells senap! Min kusin Gunnel jobbade på lab. och jag sommarjobbade hos Sonja. Vi var många från vår familj där.
    Med vänlig hälsning, Gunilla

    Svara
  35. gunilla wiksell

    hej!
    Lyssnade på radio idag om slotts industrier. Min farfar Carl Wiksell nämndes aldrig. Han fanns med från början. Om Ni googlar på Slotts så ser Ni det!
    Med vänlig hälsning, Gunilla Wiksell

    Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej,
      Det var tråkigt att höra att Carl Wiksell glömdes bort i radioprogrammet. Däremot finns han naturligtvis med i berättelsen om Slotts här på Industriminnesföreningens hemsida. Du har kanske mer att berätta om honom och om andra medlemmar av din familj som arbetat på Slotts. Kanske några bilder? Hör gärna av dej. Du hittar kontaktadresser under fliken FÖRENINGEN/KONTAKT.
      Vänligen
      Torbjörn

      Svara
  36. Lennart Göransson

    Hej Bengt! Tack för påpekandet. Det är jag som skrivit texten. Ska kontrollera med Gunillas bok snarast. Verkar ju inte rimligt iaf.

    Svara
    • Lennart Göransson

      Så har jag kollat texten du läst. Men där har jag angett 18-20.000 – inte 20-40.000 kr. Tyvärr stämde det inte med Gunillas bok om 1930-talet såg jag sedan. Där anger hon 18-28.000 kr för en tvåa-trea. Det var slarvigt av mig så tack för frågan! I UNT-artikeln står att ungefär åren efter 1950 skulle Tore Eriksson fått betala 1.350 kr i insats. Om det var en två eller trea framgår inte. Jag vet inte vilken källa Gunilla använt. Så uppgifterna får väl tills vidare stå för sig.

      Svara
    • Torbjörn Hedberg

      Hej Bengt! Du har säkert alldeles rätt. Det verkar som att Gunilla Lindberg satt dit en nolla för mycket. Jag har kollat med ett par HSB-föreningar från 30-talet och då tycks en etta ha kostat 1000-1500 kr Det kan väl stämma med att en tvåa-trea skulle ha kostat 1800-2800 kr.

      Svara
      • Lennart Göransson

        Det tycks som en rimlig förklaring

        Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.