Hur det började

a f nyman
Anders Fredrik Nyman

År 1873 startade instrumentmakaren Anders Fredrik Nyman en finmekanisk verkstad på Dragarbrunnsgatan 25. Här sysslade han med ”tillverkning av finare metallarbeten, slipning, förnickling” mm. Speciellt ägnade han sig åt kirurgiska instrument.

Så småningom började några enstaka velocipeder dyka upp på Uppsalas gator och det föll sig då naturligt att Nyman även skulle åta sig reparationer av sådana. Detta ledde till att han började försöka sig på att även tillverka velocipeder och det första resultat blev en höghjuling som blev klar år 1888. Den kan f ö fortfarande finns beskådas på Nymans Vänners utställning Uppsala, i samma byggnad som Industriminnesföreningen.

Anders Nyman avled redan år 1889, bara 49 år gammal. Verksamheten övertogs av hans änka som så småningom överlät den till sönerna Adolf Fredrik och Janne Nyman.

Adolf Fredrik Nyman Foto Osti. UUB
Adolf Fredrik Nyman Foto Osti. UUB

År 1893 fick företaget namnet A F & J Nymans Instrumentmakeri och Velocipedfabrik och tog större lokaler vid Dragarbrunnsgatan 28 i anspråk. Men även dessa visade sig snabbt otillräckliga och redan 1895 flyttade man till Svartbäcksgatan 8.

Produktionen växte., men var med vår tids mått ytterst obetydlig. I början av 90-talet rörde det sig om kanske 10 cyklar per år, men efter något år hade årsproduktionen 10-dubblats. År 1898 hade man 48 anställda. Tillverkningen omfattade också däck och slangar. De cyklar man tillverkade fick namnet Hermes.

Nymans i hörnet av Klostergatan och Dragarbrunnsgatan. Foto A Dahlgren . UM

Steget från hantverk till industri

Strax före sekelskiftet började bröderna att djärvt planera för en stor expansion. Enligt planerna skulle man årligen tillverka 500 cyklar samt 16000 luftringar och 20000 luftpumpar. En sådan expansion förutsatte nya lokaler och ett rejält kapitaltillskott. Därför ombildades företaget år 1899 till ett aktiebolag, Aktiebolaget Nymans Verkstäder, med ett aktiekapital på 250 000 kronor fördelat på 500 aktier. Av dessa aktier utbjöds 332 till försäljning och de återstående 168 tillföll bröderna Nyman.

Adolf Fredrik Nyman blev verkställande direktör och Janne Nyman blev driftledare och verkstadschef.

Hörnet Väderkvarnsgatan/S:t Persgatan  år 1901. Foto A Dahlgren. UM
Personalen i början av 1900-talet. Foto F E Larsson. UM

Samtidigt började också bygget av en ny fabrik vid S:t Persgatan 28-30. Starten blev dock svår, bygget blev försenat och bolaget drabbades av likviditetsproblem och förluster. Så småningom kom man emellertid igång och produktion växte från 500 cyklar vid sekelskiftet till 2-3000 ett par år senare. Tidvis hade man dock problem med orderingången, rörelseresultatet var dåligt och de ekonomiska problemen kvarstod. År 1905 kunde man emellertid för första gången dela ut en del av vinsten till aktieägarna.

Kring år 1910 hade företaget klarat av den svåra etableringsperioden, den som fäller många nystartade snabbt växande företag. Nu stod man på fastare mark och årsproduktionen var nu ca 3500 cyklar. Lönsamheten var tillfredsställande och tillverkningen expanderade.

Tio framgångsrika år

Åren 1910-1920 var lyckosamma och karakteriserades av snabbt växande produktion och goda vinster. Nytt utrymme krävdes och man köpte ytterligare tomtmark i kvarteret och utvidgade lokalerna. I augusti 1916 anslöts fabriken till högspänningsnätet och driften i lokalerna elektrifierades. År 1920 blev den nya byggnaden i den norra delen av kvarteret Noatun färdig. Nu omfattade fabriken nästan hela kvarteret Noatun mellan Salagatan, S:t Persgatan, Väderkvarnsgatan och Järnbrogatan (dvs S:t Olofsgatan).

Under decenniet mångdubblades årsproduktionen och uppgick år 1920 till ca 22 000 cyklar. Antalet anställda var nu 490 personer.

Framgångarna gjorde också att företaget utvidgade sin verksamhet och investerade inom nya områden, exempelvis AB Svenska Dörrstängare i Stockholm, Upsala-Öregrunds Järnvägs AB och AB Svenska Bostäder. Man startade också ett nytt bolag för tillverkning av gummivaror, Upsala Gummifabriks AB och köpte AB Stockholms Gummifabrik i Ulvsunda.

Krisår

Deflationskrisen i början av 20-talet drabbade Nymans Verkstäder hårt och försäljningen sjönk. Viktiga kunder hamnade på obestånd med åtföljande kundförluster för Nymans. Under 1921 tvingades man inskränka driften till fyra dagar i veckan och en tredjedel av de då ca 300 anställda sades upp. Under tre månader sommaren 1921 upphörde t o m driften helt. I juni 1922 var fortfarande produktionen bara hälften av den normala. Den sammanlagda förlusten för åren 1921 och 1922 uppgick till ca 700 000 kr. Förutsättningarna förbättrades inte av att båda bröderna avled med kort mellanrum, Adolf Fredrik Nyman 1921 och Janne Nyman 1923. Det gamla familjeföretaget omvandlades nu till ett bolag med mer fördelat ägande

Men till skillnad från många andra företag i liknande situation hämtade sig Nymans och en ny period av expansion kom efter de mörka åren. År 1923 var fabriken åter i full gång, det stora lageröverskott som uppstått under krisen kunde reduceras och man kunde redovisa en lite vinst, även om det bara var 19 000 kr. Upsala Gummifabrik var dock fortfarande ett sorgebarn.

Under resten av 20-talet moderniserades och effektiviserades produktionen, orderingången var bra och vinsterna hyggliga.

(Vill du se en film som visar hur man tillverkade cyklar på Nymans år 1927 så kan du klicka här.)

Ny kris

Nästa kris inträffade under verksamhetsåret 1930/31 till följd av börskraschen och den allmänna depressionen. Nymans hamnade i en ny svår ekonomisk situation, försäljning och försäljningspriser sjönk, man gjorde stora förluster på kundfordringar och lagret tappade i värde. I bokslutet för detta år redovisades en enorm förlust på inte mindre än 1 744 928 kronor. Året därpå var förlusten 663 979 kr. Depressionen bet sig fast ytterligare några år och bolagets ekonomiska problem kvarstod.

Mitt under dessa svåra år slöt Nymans ett mycket viktigt avtal om samgående med konkurrenten Velocipedaktiebolaget Lindblad i Stockholm, som tillverkade cykeln Crescent. Förhandlingarna hade inletts redan 1929 och slutfördes 1931. I december 1931 stängde Lindblads, som också drabbats av svårigheter och produktionen överfördes till Uppsala.

Bl a tack vare detta samgående vände läget så småningom och Nymans klarade sig, till skillnad från många andra bolag, jämförelsevis bra genom 30-talet. Fusionen med konkurrenterna Östergötlands Velocipedfabrik och Wiklunds i Stockholm förstärkte Nymans ställning ytterligare. Dessa bolag drevs vidare som försäljningsbolag medan produktionen fördes över till Uppsala. Nu hade man inte bara märket Hermes utan också Crescent, Nordstjernan och Vega.

40-talet. Uppsving tack vare kriget

Andra världskriget förde med sig ett kraftigt uppsving för Nymans. Dels fick man beställningar på krigsmateriel av olika slag, dels blev det en ökad efterfrågan på cyklar och motorcyklar, som nu också ingick i produktionen. Två- och treskift infördes och antalet anställda uppgick till över 1000 personer

Hösten 1947 invigdes en ny verkstadsbyggnad. Samma år registrerades bolagets nya namn – Nymanbolagen AB – och den nya logotypen fick form av en sköld med bokstaven N.

Fabriken sedd från S:t Olofsgatan år 1947. Foto Östlings. UM
Foto G Sundgren UM

 

År 1948 övertog man Velocipedaffären Victor och införlivade därmed även märket Hinden. Företaget tillverkade nu också cyklar av märkena Olympia, Minerva, Frey och Tellus. Vissa detaljer skiljde cyklarna åt och en del av dem var billighetsmodeller.

År 1949 introducerades Nymanbolagen på Stockholmsbörsen.

 

Montering av hjul. Östlings. UM
I mitten av 1940-talet. Östlings UM

Nu var Nymans norra Europas största cykeltillverkare, antalet anställda i Uppsala var 1300. På andra orter fanns ytterligare ett par hundra. All produktion fanns i Uppsala och där tillverkades årligen 150 000 cyklar, samt utöver detta, halvfabrikat motsvarande ca 100 000 st. Nu hade också en viss export kommit igång, främst till nordiska grannländer och Sydamerika.

Flygfoto av Bladh från 1947. UM
Ytterligare en av Bladhs bilder från 1947. Förutom Nymans ser man också Ekholms skofabrik på S:t Olofsgatan samt Ättiksfabriken och Valskvarn på Väderkvarnsgatan. UM

Ökad konkurrens

Situationen för Nymans var gynnsam under den första delen av 50-talet. Cykelförsäljningen var stabil och även motorcykelförsäljningen var tillfredsställande, trots en ökande utländsk konkurrens. År 1956 eliminerade Nymans ytterligare en konkurrent genom att köpa AB M. Berlin & Co i Värnamo och flytta tillverkningen av cyklar, mopeder och motorcyklar av märket Apollo till Uppsala.

Men i mitten av 50-talet började effekterna av bilismens utveckling och den ökande utländska konkurrensen skönjas. Priserna pressades och såväl cykel- som motorcykelförsäljningen minskade.

Samgående med Monark

I slutet av 50-talet fanns det två dominerande företag på den svenska marknaden – Nymanbolagen och Monarkkoncernen med sin cykelfabrik i Varberg. Monark, med sina tillverkande dotterbolag, var den större av de två. Monark hade också en stor aktiepost i Nymanbolagen. Gemensamt för de två var att cykelförsäljningen visserligen var god, men att vinsterna på den var liten eller obefintlig.

Det tycktes stå klart att ett samgående var nödvändigt för att klara krisen. Det skulle göra det möjligt att tillverka längre serier, spara pengar och underlätta produktutvecklingen. Hotet från utlandet var högst påtagligt. AB Cykelfabriken Monark i Varberg, som genom aktieköp skaffade sig ett bestämmande inflytande i Nymans, genomförde 1960 en fusion och bildade koncernen Monark Crescent AB (MCB-bolagen), med ledningen förlagd till Varberg.

Samgåendet beskrivs som en fusion. Både i Varberg och Uppsala uppfattades det dock snarare som att Nymans köptes av sin huvudkonkurrent, trots att Nymans blev moderbolag i den nya koncernen. Huvudägare i det nya bolaget blev den familj som ägt Monark, nämligen familjen Warborn, ättlingar till grundaren Birger Svensson, och där hamnade makten. Verkställande direktör för koncernen blev Tage Warborn. Tyvärr uppstod slitningar inom ägarfamiljen vilket inte kom att sakna betydelse för koncernens utveckling.

Under den nya koncernens första år verkade det som att förväntningarna skulle infrias. Försäljningen av tvåhjulingar förbättrades och framförallt gick försäljningen av båtmotorer och gräsklippare starkt framåt.

Men i juni 1961 slöts ett samarbetsavtal med Husqvarna Vapenfabrik AB. Enligt många bedömare innehöll detta avtal fröet till företagets undergång. Enligt överenskommelsen skulle Monark överta tillverkning och försäljning av Husqvarnas cyklar och mopeder. Nymans skulle överta Husqvarnas båtmotorer medan motorsågarna skulle föras från Uppsala till Husqvarna.

Motorcyklar och mopeder

Nymans intresserade sig tidigt för motorcyklar. Redan 1903 utvecklade man en cykel med påhängsmotor, dvs egentligen en moped. Under några år importerade och sålde man tyska, franska, engelska och amerikanska motorcyklar och man svarade för reparationer och service av dessa. År 1925 lanserade man en egen motorcykel som från 1927 försågs med en egen 250 kubiks motor. Tillverkningen av denna motorcykel upphörde dock redan 1930. År 1932 kom lättviktaren försedd med en Sachsmotor på 98 cm3 och med en toppfart av 60 km/tim. Under världskriget upphörde tillverkningen men återupptogs 1946 och fortsatte till 1951.

Under kriget föll importen av utländska motorer bort och det var först kring år 1950 som motorcykeltillverkningen åter tog fart. Huvudnumret var den populära motorcykeln NV 20 med 150 cc fyrväxlad Sachsmotor med en toppfart på 85 km/tim. Ytterligare ett antal modeller sattes i produktion, oftast med Sachs eller DKW-motorer

Mopedförsäljningen i landet satte fart med de nya trafikbestämmelser som kom 1952. Nymans hakade snabbt på en första modell släpptes ut samma år. Senare modeller som Autopeden, Saxopeden och Crescent 2000 (”Månraketen”) blev storsäljare. 

Motorcykelförsäljning sjönk emellertid kraftigt i slutet 1950-talet och i samband med sammanslagningen med Monark lades tillverkningen ned. Samgåendet med Monark ledde också till att tillverkningen av mopeder år 1963 fördes över till Monarkfabriken i Varberg.

Utombordsmotorer

Redan Janne Nyman var intresserad av båtmotorer och under några år kring 1910 tillverkade Nymans inombordsmotorer innan denna verksamhet överfördes till AB Motor- och båtverkstäderna.  År 1913 överlät Janne Nyman detta företag till andra ägare.

1953 gjorde bolaget en ny inbrytning i båtvärlden och inledde en tillverkning av små utombordsmotorer. Utvecklingen av den första motorn skedde i samarbetet med tyska ingenjörer under ledning av Hans Müller, genom förmedling av ingenjörsfirman K.G. Knutsson. Det först resultatet blev en liten luftkyld tvåtaktsmotor med 48cc cylindervolym och 1,5 hk effekt. Denna motor var i grunden en vidareutveckling av Autopedmotorn som kommit några år tidigare.

När den nya utombordsmotorn presenterades år 1954 fick den namnet NV-Marin och kom att bli känd under smeknamnet Nyckelpigan. Smeknamnet gavs av motorkåpans form. Serietillverkningen kom igång år 1955. Redan året därpå kom en förbättrad modell på 2 hk ytterligare förbättringar infördes 1956 och 1958. Motorn blev en stor framgång och kom att tillverkas fram under inte mindre än 25 år. Sammanlagt producerades 400 000 exemplar.

Framgången medan Nyckelpigan ledde till tankar på att komplettera tillverkningen med större och starkare motorer. År 1958 lanserades en tvåcylindrig vattenkyld motor på 8 hk och 140 cc. Några år senare kom en rad tvåcylindriga motorer på 15 -25 hk och 333 cc cylindervolym. och efter ytterligare några år en serie trecylindriga motorer på 500 cc.

Produktuppdelningsavtalet med Husqvarna AB som innebar som nämnt att Uppsala övertog deras båtmotorverksamhet. År 1965 övertog Uppsala vidare tillverkningen av Archimedes och Penta utombordsmotorer från Electrolux.

Nyckelpigan
Autoped

All cykeltillverkningen läggs ner i Uppsala

Cykelförsäljningen fortsatte dock att minska och företaget beslöt flytta all cykel och mopedproduktion från Uppsala till Varberg. Den sista cykeln i Uppsala monterades i mars 1963.

Nya lokaler

En nybyggd fabrik i Boländerna stod färdig år 1966. Dit flyttades all tillverkning från den gamla fabriken. Den nya fabriken sysselsatte 600 personer och var därmed Uppsalas största verkstadsindustri. Den gamla på Salagatan/S:t Persgatan/Väderkvarnsgatan har bevarats och utnyttjas idag (2021) för Uppsala industriminnesförenings museum, av Nymans vänner och som kontorslokaler.

Nymans boländernaAST068
Bolandsgatan. Foto Skirgård. UM

I de nya lokalerna i Boländerna tillverkades båtmotorer, hem- och trädgårdsprodukter som motorsågar, gräsklippare, jordfräsar och diskmaskiner samt detaljer för andra företag, främst Volvo och SAAB samt Varbergsfabriken.

Europas största tillverkare av utombordsmotorer

När sedan koncernen övertagit Pentas och Archimedes utombordsmotorer blev all svensk utombordsmotortillverkning koncentrerad till Uppsala. Nymans – en gång Nordens största cykeltillverkare – hade nu blivit Europas största tillverkare av utombordsmotorer. Exportandelen varierade litet från år till år, men uppgick normal till ca 60%.

Tillverkningsprogrammet bestod nu av en serie motorer på från 4 hk till 50 hk. I programmet ingick Archimedes robusta och klassiska ”djungelmotor” B-22/U-22 som funnits sedan 1932 och som fortsatte att tillverkas ända fram till slutet.

Situationen för Uppsalaanläggningen såg bra ut trots, eller kanske tack vare, den ensidiga satsningen. Fritidsprodukterna hade också framgångar och möjligheterna för legotillverkning av bildelar verkade fortsatt goda.

Man köpte också ett patent på ett inu-drev och tog fram en annorlunda och avancerad motorlösning med dragande propeller som fick namnet Crescent Drive 45.

Crescent Drive 45

Företaget gavs sig också med stor framgång in i tävlingsverksamhet med utombordare och gjorde många värdefulla erfarenheter.

Volvo Penta

Volvo Penta hade ingen tillverkning av utombordsmotorer och önskade komplettera sitt marinmotorprogram med sådana. År 1973 köpte därför Volvo Penta marinsektionen av MCB. Uppsalafabriken blev nu ”AB Volvo Penta, fabriken för utombordsmotorer”.

Inledningsvis gjorde en omfattande upprustning av fabriken och en satsning på fortsatt produktutveckling Detta ledde dels till en kraftig ökning av båtmotortillverkningen samtidigt som att legotillverkningen för andra kunder än Volvo upphörde.

Konkurrensen från amerikanska och japanska tillverkade hårdnade emellertid snabb. År 1978 var den svenska marknadsandelen fortfarande 20% och den europeiska 13%, men verksamheten gick med stora förluster. Då tillverkades endast 50000 motorer per år trots att kapaciteten var 100 000.

Slutet

Våren 1979 beslöt Volvo Penta därför att lägga ner all tillverkning av utombordsmotorer, som då utgjorde mindre än en tiondedel av Volvo Pentas produktion..

Produktionsenheten i Uppsala togs över av Hjalmarsson & Söner som bl a tillverkade bevattningsanläggningar för kreatur. Av de 450 anställda togs 150 över av Hjalmarssons. Tillverkningsrätten till utombordsmotorerna såldes till det tyska bolaget Solo dit även produktionsutrustningen överfördes.

Då hade redan tillverkningen hem- och trädgårdsprodukter upphört ett år tidigare och en betydelsefull epok i Uppsalas industrihistoria var därmed till ända.

Denna berättelse om Nymans Verkstäder bygger på Jean-Paul Darphins bok NYMANS VERKSTÄDER – Cykelgiganten i Uppsala och på Carl-Eric Zanders skrift: Nymanbolagen AB – Båtmotorer, tekniska data och historik 1953-1979.

Mer läsning om Nymans:

Martin Ahlsén arbetade på Nymans under 42 år. År 1977 skrev han ner sina minnen från företaget. Klicka här för att läsa dem. I förordet skriver hans son Torbjörn bl a så här:

År 1977 slutförde min far Martin Ahlsén en minnesskrift om sitt liv och leverne. Två år senare gick han bort vid 83 års ålder.

Dokumentet innehåller utdrag ur minnesskriften där många sidor upptas av Martins mångåriga arbetsinsats som startade hos Nymans Verkstäder och slutade hos Volvo Penta.

***
***
Min förhoppning är att skriften innehåller någon information som kompletterar historien om Nymans Verkstäder och de företagsombildningar som följde.

Kungsängen 2021-02-27
Torbjörn Ahlsén

Klicka här för att läsa vad Franzén och Ejdesjö hade att berätta om Nymans industrilokaler i sin rapport.

Klicka
här för att komma till Nymans vänners hemsida.

Och vill du se en film som visar hur man tillverkade cyklar på Nymans år 1927 så ska du klicka
här.

Klicka
här för att läsa Lennart Göranssons uppsats:  Om produktutveckling och tävling som marknadsföring vid Nymans i Uppsala återspeglat i några tidigare anställdas minnen av arbetet under brytningstiden då båtmotorer avlöste de tvåhjuliga fordonen som fabrikens huvudprodukt under 1950- och 1960-talen.

Och glöm inte att klicka på sidans bilder för att förstora dem.

 

THbg