Hur det började

a f nyman

Anders Fredrik Nyman

År 1873 startade instrumentmakaren Anders Fredrik Nyman en finmekanisk verkstad på Dragarbrunnsgatan 25. Här sysslade han med ”tillverkning av finare metallarbeten, slipning, förnickling” mm. Speciellt ägnade han sig åt kirurgiska instrument.

Så småningom började några enstaka velocipeder dyka upp på Uppsalas gator och det föll sig då naturligt att Nyman även skulle åta sig reparationer av sådana. Detta ledde till att han började försöka sig på att även tillverka velocipeder och det första resultat blev en höghjuling som blev klar år 1888. Den kan f ö fortfarande finns beskådas på Nymans Vänners utställning Uppsala, i samma byggnad som Industriminnesföreningen.

Anders Nyman avled redan år 1889, bara 49 år gammal. Verksamheten övertogs av hans änka som så småningom överlät den till sönerna Adolf Fredrik och Janne Nyman.

Adolf Fredrik Nyman Foto Osti. UUB

Adolf Fredrik Nyman Foto Osti. UUB

År 1893 fick företaget namnet A F & J Nymans Instrumentmakeri och Velocipedfabrik och tog större lokaler vid Dragarbrunnsgatan 28 i anspråk. Men även dessa visade sig snabbt otillräckliga och redan 1895 flyttade man till Svartbäcksgatan 8.

Produktionen växte., men var med vår tids mått ytterst obetydlig. I början av 90-talet rörde det sig om kanske 10 per år, men efter något år hade årsproduktionen 10-dubblats. År 1898 hade man 48 anställda. Tillverkningen omfattade också däck och slangar. De cyklar man tillverkade fick namnet Hermes.

 

Nymans klostergatan AD013

Nymans i hörnet av Klostergatan och Dragarbrunnsgatan. Foto A Dahlgren . UM

Steget från hantverk till industri

Strax före sekelskiftet började bröderna att djärvt planera för en stor expansion. Enligt planerna skulle man årligen tillverka 500 cyklar samt 16000 luftringar och 20000 luftpumpar. En sådan expansion förutsatte nya lokaler och ett rejält kapitaltillskott. Därför ombildades företaget år 1899 till ett aktiebolag, Aktiebolaget Nymans Verkstäder, med ett aktiekapital på 250 000 kronor fördelat på 500 aktier. Av dessa aktier utbjöds 332 till försäljning och de återstående 168 tillföll bröderna Nyman.

Adolf Fredrik Nyman blev verkställande direktör och Janne Nyman blev driftledare och verkstadschef.

Nymans AD155 salag 1901_02

Hörnet Väderkvarnsgatan/S:t Persgatan  år 1901. Foto A Dahlgren. UM

Samtidigt började också bygget av en ny fabrik vid S:t Persgatan 28-30. Starten blev dock svår, bygget blev försenat och bolaget drabbades av likviditetsproblem och förluster. Så småningom kom man emellertid igång och produktion växte från 500 cyklar vid sekelskiftet till 2-3000 ett par år senare. Tidvis hade man dock problem med orderingången, rörelseresultatet var dåligt och de ekonomiska problemen kvarstod. År 1905 kunde man emellertid för första gången dela ut en del av vinsten till aktieägarna.

Kring år 1910 hade företaget klarat av den svåra etableringsperioden, den som fäller många nystartade snabbt växande företag. Nu stod man på fastare mark och årsproduktionen var nu ca 3500 cyklar. Lönsamheten var tillfredsställande och tillverkningen expanderade.

Tio framgångsrika år

Åren 1910-1920 var lyckosamma och karakteriserades av snabbt växande produktion och goda vinster. Nytt utrymme krävdes och man köpte ytterligare tomtmark i kvarteret och utvidgade lokalerna. I augusti 1916 anslöts fabriken till högspänningsnätet och driften i lokalerna elektrifierades. År 1920 blev den nya byggnaden i den norra delen av kvarteret Noatun färdig. Nu omfattade fabriken nästan hela kvarteret Noatun mellan Salagatan, S:t Persgatan, Väderkvarnsgatan och Järnbrogatan (dvs S:t Olofsgatan).

Under decenniet mångdubblades årsproduktionen och uppgick år 1920 till ca 22 000 cyklar. Antalet anställda var nu 490 personer.

Framgångarna gjorde också att företaget utvidgade sin verksamhet och investerade inom nya områden, exempelvis AB Svenska Dörrstängare i Stockholm, Upsala-Öregrunds Järnvägs AB och AB Svenska Bostäder. Man startade också ett nytt bolag för tillverkning av gummivaror, Upsala Gummifabriks AB och köpte AB Stockholms Gummifabrik i Ulvsunda.

Krisår

Deflationskrisen i början av 20-talet drabbade Nymans Verkstäder hårt och försäljningen sjönk. Viktiga kunder hamnade på obestånd med åtföljande kundförluster för Nymans. Under 1921 tvingades man inskränka driften till fyra dagar i veckan och en tredjedel av de då ca 300 anställda sades upp. Under tre månader sommaren 1921 upphörde t o m driften helt. I juni 1922 var fortfarande produktionen bara hälften av den normala. Den sammanlagda förlusten för åren 1921 och 1922 uppgick till ca 700 000 kr. Förutsättningarna förbättrades inte av att båda bröderna avled med kort mellanrum, Adolf Fredrik Nyman 1921 och Janne Nyman 1923. Det gamla familjeföretaget omvandlades nu till ett bolag med mer fördelat ägande

Men till skillnad från många andra företag i liknande situation hämtade sig Nymans och en ny period av expansion kom efter de mörka åren. År 1923 var fabriken åter i full gång, det stora lageröverskott som uppstått under krisen kunde reduceras och man kunde redovisa en lite vinst, även om det bara var 19 000:- Upsala Gummifabrik var dock fortfarande ett sorgebarn.

Under resten av 20-talet moderniserades och effektiviserades produktionen, orderingången var bra och vinsterna hyggliga.

(Vill du se en film som visar hur man tillverkade cyklar på Nymans år 1927 så kan du klicka här.)

Ny kris

Nästa kris inträffade under verksamhetsåret 1930/31 till följd av börskraschen och den allmänna depressionen. Nymans hamnade i en ny svår ekonomisk situation, försäljning och försäljningspriser sjönk, man gjorde stora förluster på kundfordringar och lagret tappade i värde. I bokslutet för detta år redovisades en enorm förlust på inte mindre än 1 744 928 kronor. Året därpå var förlusten 663 979 kr. Depressionen bet sig fast ytterligare några år och bolagets ekonomiska problem kvarstod.

Mitt under dessa svåra år slöt Nymans ett mycket viktigt avtal om samgående med konkurrenten Velocipedaktiebolaget Lindblad i Stockholm, som tillverkade cykeln Crescent. Förhandlingarna hade inletts redan 1929 och slutfördes 1931. I december 1931 stängde Lindblads, som också drabbats av svårigheter och produktionen överfördes till Uppsala.

Bl a tack vare detta samgående vände läget så småningom och Nymans klarade sig, till skillnad från många andra bolag, jämförelsevis bra genom 30-talet. Fusionen med konkurrenterna Östergötlands Velocipedfabrik och Wiklunds i Stockholm förstärkte Nymans ställning ytterligare. Dessa bolag drevs vidare som försäljningsbolag medan produktionen fördes över till Uppsala. Nu hade man inte bara märket Hermes utan också Crescent, Nordstjernan och Vega.

40-talet. Uppsving tack vare kriget

Andra världskriget förde med sig ett kraftigt uppsving för Nymans. Dels fick man beställningar på krigsmateriel av olika slag, dels blev det en ökad efterfrågan på cyklar och motorcyklar, som nu också ingick i produktionen. Två- och treskift infördes och antalet anställda uppgick till över 1000 personer

Hösten 1947 invigdes en ny verkstadsbyggnad. Samma år registrerades bolagets nya namn – Nymanbolagen AB – och den nya logotypen fick form av en sköld med bokstaven N.

Nymans noatun

Fabriken sedd från S:t Olofsgatan år 1947. Foto Östlings. UM

År 1948 övertog man Velocipedaffären Victor och införlivade därmed även märket Hinden. Företaget tillverkade nu också cyklar av märkena Olympia, Minerva, Frey och Tellus. Vissa detaljer skiljde cyklarna åt och en del av dem var billighetsmodeller.

Montering av hjul. Östlings. UM

Montering av hjul. Östlings. UM

Nymans Ö000236

I mitten av 40-talet. Foto Östlings. UM

Nu var Nymans norra Europas största cykeltillverkare, antalet anställda i Uppsala var 1300. På andra orter fanns ytterligare ett par hundra. All produktion fanns i Uppsala och där tillverkades årligen 150 000 cyklar, samt utöver detta, halvfabrikat motsvarande ca 100 000 st. Nu hade också en viss export kommit igång, främst till nordiska grannländer och Sydamerika.

Nymans m omg Bladh just1947

Flygfoto av Bladh från 1947. UM

Nymans Österplan Bladh 1947cjust

Ytterligare en av Bladhs bilder från 1947. Förutom Nymans ser man också Ekholms skofabrik på S:t Olofsgatan samt Ättiksfabriken och Valskvarn på Väderkvarnsgatan. UM

Ökad konkurrens och breddad tillverkning

Situationen för Nymans var gynnsam under den första delen av 50-talet. Cykelförsäljningen var stabil och även motorcykelförsäljningen var tillfredsställande trots en ökande utländsk konkurrens. År 1956 eliminerade Nymans ytterligare en konkurrent genom att köpa AB M. Berlin & Co i Värnamo och flytta tillverkningen av cyklar, mopeder och motorcyklar av märket Apollo till Uppsala.

Men i mitten av 50-talet började effekterna av bilismens utveckling och den ökande utländska konkurrensen skönjas. Priserna pressades och såväl cykel- som motorcykelförsäljningen minskade. Däremot gick mopedförsäljningen i varje fall till att börja med bättre.

Nymans boländernaAST068

Bolandsgatan. Foto E Skirgård. UM

Utöver cyklar tillverkade man sedan några år även motorcyklar och mopeder. Mer om detta nedan. Nu breddades sortimentet ytterligare med utombordsmotorer, motorsågar och motorgräsklippare. Dessutom blev legotillverkning för andra företag, främst Volvo och SAAB, allt viktigare.

Företaget tog under våren 1959 sina nya och rationellare lokaler ute på Boländerna i bruk.

Början till slutet

I slutet av 50-talet fanns det två dominerande företag på den svenska marknaden – Nymanbolagen och Monarkkoncernen med sin cykelfabrik i Varberg. Monark, med sina tillverkande dotterbolag, var den större av de två. Monark hade också en stor aktiepost i Nymanbolagen. Gemensamt för de två var att cykelförsäljningen visserligen var god, men att vinsterna på den var liten eller obefintlig.

Det tycktes stå klart att ett samgående var nödvändigt för att klara krisen. Det skulle göra det möjligt att tillverka längre serier, spara pengar och underlätta produktutvecklingen. Hotet från utlandet var högst påtagligt. Och 1960 blev avtalet klart. Den nya koncernens namn blev AB Monark-Crescent.

Under den nya koncernens första år verkade det som att förväntningarna skulle infrias. Försäljningen av tvåhjulingar förbättrades och framförallt gick försäljningen av båtmotorer och gräsklippare starkt framåt.

Men i juni 1961 slöts ett samarbetsavtal med Husqvarna Vapenfabrik AB. Enligt många bedömare innehöll detta avtal fröet till företagets undergång. Enligt överenskommelsen skulle Monark överta tillverkning och försäljning av Husqvarnas cyklar och mopeder. Nymans skulle överta Husqvarnas båtmotorer medan motorsågarna skulle föras från Uppsala till Husqvarna. Cykelförsäljningen fortsatte dock att minska och företaget beslöt flytta all cykel och mopedproduktion från Uppsala till Varberg. Den sista cykeln i Uppsala monterades i mars 1963.

Men i Uppsala levda andra grenar vidare. I de nya lokalerna i Boländerna tillverkades båtmotorer, hem- och trädgårdsprodukter samt detaljer för bilindustrin och Varbergsfabriken. År 1965 övertog Uppsala tillverkningen av Archimedes och Penta utombordsmotorer. Situationen för Uppsalaanläggning såg bra ut trots den ensidiga satsningen. Fritidsprodukterna hade framgångar och möjligheterna för legotillverkning av bildelar verkade goda.

Slutet

År 1973 övertar Volvo Penta marinsektionen. Detta leder dels till en kraftig ökning av båtmotortillverkningen, dels till att legotillverkningen för andra kunder än Volvo upphör. Redan 1979 lägger emellertid Volvo ner tillverkningen i samband med bilkrisen. Då hade redan tillverkningen av hem- och trädgårdsprodukter upphört och en betydelsefull epok i Uppsalas industrihistoria var till ända.

Inte bara cyklar utan också utombordare, gräsklippare, motorsågar och så förstås motorcyklar och mopeder. Samt diskmaskiner.

Nymans intresserade sig tidigt för motorcyklar. Redan 1903 utvecklade man en cykel med påhängsmotor, dvs egentligen en moped. Under några år importerade och sålde man tyska, franska, engelska och amerikanska motorcyklar och svarade för reparationer och service av dessa. År 1925 lanserade man en egen motorcykel som från 1927 försågs med en egen 250 kubiks motor och år 1939 kom lättviktaren, NV98 cc. Under kriget föll importen av utländska motorer bort och det var först kring år 1950 som motorcykeltillverkningen åter tog fart. Huvudnumret var den populära motorcykeln NV 20 med 150 cc fyrväxlad Sachsmotor med en toppfart på 85 km/tim. Ytterligare ett antal modeller sattes i produktion, oftast med Sachs eller DKW-motorer. Se http://www.nymansuppsala.se/mcalbum-filer/bmchistoria.htm Motorcykelförsäljning sjönk emellertid kraftigt i slutet 50-talet och i samband med sammanslagningen med Monark lades tillverkningen ned.

Autoped

Autoped

Mopedförsäljningen i landet satte fart med de nya trafikbestämmelser som kom 1952. Nymans hakade snabbt på en första modell släpptes ut samma år. Senare modeller som Autopeden, Saxopeden och Crescent 2000 (”Månraketen”) blev storsäljare. Nymans samgående med Monark ledde 1963 till att tillverkningen av mopederna fördes över till Monarkfabriken i Varberg.

"Nyckelpigan"

”Nyckelpigan”

I mitten av 50-talet beslöt Nymans att ta upp tillverkning av båtmotorer. De första motorerna var små, på 1,5 eller 2 hk. Verksamheten nådde goda resultat och programmet utökades successivt med större och kraftigare motorer. Avtalet med Husqvarna år 1962 innebar att Husqvarna upphörde med sin utombordsmotor. När sedan koncernen övertagit

Pentas och Archimedes tillverkning från Electrolux blev all svensk utombordsmotortillverkning koncentrerad till Uppsala. Nymans – en gång Nordens största cykeltillverkare – hade nu blivit Europas största tillverkare av utombordsmotorer. Sen tog Volvo Penta över och 1979 lade P G Gyllenhammar ner den största kvarvarande grenen av Nymans i Uppsala.

Denna berättelse om Nymans Verkstäder bygger i allt väsentligt på
Jean-Paul Darphins bok NYMANS VERKSTÄDER – Cykelgiganten i Uppsala.

Mer läsning om Nymans:

  • Klicka här för att läsa Lennart Göranssons uppsats:  Om produktutveckling och tävling som marknadsföring vid Nymans i Uppsala återspeglat i några tidigare anställdas minnen av arbetet under brytningstiden då båtmotorer avlöste de tvåhjuliga fordonen som fabrikens huvudprodukt under 1950- och 1960-talen.
  • Klicka här för att komma till Nymans vänners hemsida.
  • Och vill du se en film som visar hur man tillverkade cyklar på Nymans år 1927 så ska du klicka här.
  • Och glöm inte att klicka på sidans bilder för att förstora dem

THbg